Etikettarkiv: affärsutveckling

Det digitala landskapet

Den digitala utvecklingen skapar fantastiska möjligheter men väcker även frågor. Dels farhågan att ”digitaliseringen” reducerar oss som människor och ger upphov till etiska som moraliska frågor, och dels att området i sig självt känns oöverskådligt. Där okunnighet, föreställningar och inte minst terminologin, i form av akronymer som AI, VR, AR och IoT, bidrar till begreppsförvirringen.

Det ligger i människans natur att förhålla sig avvaktande till förändringar – samtidigt är vi även kodade till att vara nyfikna varelser. En nyhet är alltså tveeggad. Nedan ett par exempel.

Idag finns det Parkinson-patienter som har elektroder inopererade i hjärnan. Elektroder som kontroller, reglerar och styr impulser i syfte att skapa ett meningsfullt liv även för den som har en svår neurologisk sjukdom. I morgon kanske vi alla är ”chippade”. Ett chip som t.e.x. håller koll på vår hälsa. Digitalisering ger således fördelar, men skapar även konflikter, t.e.x om försäkringsbolaget kräver ”chippning” för att man skall få en lägre premie eller överhuvudtaget bli försäkrad.

Något så vardagligt som en tröja kan framöver vara utrustad med en sensor som anpassar materialets egenskaper efter rumstemperatur eller väder. Återigen, det ger fördelar – vi slipper t.e.x frysa, eller bli svettiga om vi behöver springa ifatt bussen. Samtidigt är vi biologiska varelser, vi är skapta att reglera temperaturen genom att svettas –liksom att springa…

”Around, on and in us.”

Digitaliseringen kommer framöver omforma områden som t.ex. hälsa, livsmedel, energi, konfektion, information och kommunikation. I olika former kommer den att vara runt, på eller i oss. Oavsett hur och på vilket sätt är den en del i utvecklingen, och kommer integreras i vår vardag, precis som tidigare teknologisk utveckling gjort.

Detta sagt, så är inte digitaliseringen något självständigt allenarådande. Sju av tio innovationer kommer fortfarande att misslyckas vid lanseringen. För ny teknik skapar inte mening i sig själv. Den bedöms på sin nytta och hur den skapar mening och upplevs för en viss grupp av användare. T.e.x hur vi identifierar oss med tekniken, hur den påverkar vår syn på tillit och ägandeskap, behov av integritet,  känslan av tillhörighet, upplevelse av kontroll, mobilitet och connectivity, för att nämna några områden. Det krävs m.a.o. ett holistiskt synsätt redan vid idégeneringen för att utveckla en produkt eller tjänst som skall lyckas nå sin marknad.

Digital antropologi

Digital antropologi är ett område som fokuserar på hur vi förhåller oss till teknik, hur vi integrerar och använder tekniken i vår vardag. D.v.s. på vilket sätt den skapar mening. Verksamheter som Intel, Apple och Sony, m.fl.  har insett detta och samarbetar idag antingen med antropologer, eller bygger upp regelrätta avdelning inom User Insights.  De har förstått vikten av vad verklig insikt och förståelse för användaren genererar för nytta –
inte minst för den egna organisationen och dess innovationsförmåga.

Det digitala landskapet ställer m.a.o. krav på både teknisk kompetens som förståelse för människan och hennes behov och värderingar. Det är först när ”hard and soft skills” samverkar – i form av insikt, uttolkning och implementering – som verkligt fungerande lösning skapas och resultat uppnås.

 

Martin Hellryd – fil. master cultural analysis & business anthropology

We bring human insights into strategy, organization and innovation in order to drive change. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

Värdet i en M&A.

M&A integrationVikten av en stark organisationskultur har med åren fått en allt större betydelse. En av orsakerna –  och en paradox i sig själv –stavas M&A (Mergers and Acquisitions). Där t.e.x. en mindre verksamhet införlivas i en större, eller där två ”jättar” går ihop. Anledningen till dessa fusioner förklaras i sin tur med att en ökad konkurrensen på en global marknad kräver större och mer konkurrenskraftiga aktörer.

I denna uppskalning av verksamheter ökar inte bara den ev. konkurrenskraften – utan även värden går förlorade. Värden i form av identitet, tillhörighet och lojalitet. Medarbetare som tidigare upplevt att de varit del av något större – såsom en gemensam företagskultur – riskerar att i den nya konstellationen uppleva sig som både vilsna och marginaliserade.

Företagsledningar har uppmärksammat detta och insett vikten av att utveckla en stark och gemensam värdegrund. Dessa värderingar och medföljande ledord har i grunden haft ett gott syfte – men förmågan att anpassa sig till ett nytt ledarskap, nya rutiner, symboler och system är högst individuellt. För vissa går processen smärtfritt – andra upplever att de förlorat sin ”plats” när de införlivas i den nya företagskulturen.
Det kan synas oundvikligt att en fusion ger upphov till dessa känslor, förändringar bryter upp och påverkar tidigare givna förhållande. Dock kan olika strategier tillämpas vid en sammanslagning; t.ex. kan förändringarna genomföras omgående eller så kan man som den romerska kejsaren Augustus uttryckte det ”festina lente” (skynda långsamt) –d.v.s. låta den nya organisationen formas över tid. Vilken strategi man väljer beror till mycket på orsaken till sammangåendet. Fanns det uppenbara fördelar för alla och envar att se? Var det av ren nödvändighet, eller ett direkt fientligt övertagande? Helt enkelt; i vilken kontext skedde samgåendet.

Oavsett anledning eller val av strategi förenklas fusionen om medarbetarna – så vitt nu det är möjligt – är införstådda och ges en chans att ge sin syn på  hur de uppfattar sammanslagningen; vilka scenarior, möjligheter och ev. farhågor de ser. Mer eller mindre reella föreställningar som i tid kan hanteras och adresseras av en alert ledning – ett förfarande som väsentligt förbättrar oddsen för en lyckad fusion. För sammanslagningar är erkänt svåra, 7 av 10  kommer till korta.

Många företagsledare vittnar i efterhand om att det inte var en omfattande due diligence som tog mest energi vid fusionen – utan att få två skilda kulturer att gå ihop. Percy Barnevik uttryckte det både beskrivande  och kraftfullt när sammanslagningen mellan ASEA och Brown Boveri äntligen var i hamn; ”Fan, man skulle varit psykolog.”

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till  förändring. antropo.se

 

 

IoT enligt Darwin.

iot - imageParadigmskifte är ett begrepp som det  gått inflation i. Relativt obetydliga händelser rubriceras med detta epitet och urholkar dess värde. Lite som Peter och vargen – när väl något verkligen har en omvälvande påverkan reagerar de flesta av oss med en axelryckning eller för sent.

Idag står vi inför ett paradigmskifte – och det stavas Internet of Things. Låt dig inte förledas av det något enfaldiga begreppet eller dess akronym IoT – för dess innebörd kommer enligt uttolkare att förändra vår syn på vad det innebär att att vara uppkopplad och i sin förlängning sätt att verka och leva; oavsett om det gäller arbetet, i hemmet, på fritiden eller i offentliga miljöer, som t.ex sjukvården.

IoT kan kort beskrivas som att en produkt och/eller tjänst görs ”smart” – man kan m.a.o. styra, kontrollera och utläsa data från objektet via en sensor. Redan detta är intressant för de flesta verksamheter då det förbättrar effektiviteten och i förlängningen ekonomin. Men det utlovade paradigmskiftet sker först när produkter och tjänster kopplas ihop med varandra – när 50 miljarder produkter (åtminstone i teorin) – kan kommunicera med varandra, något som enligt för-stå-sig-på:are beräknas vara en realitet runt 2020.
Vad detta kommer att innebära kan inte överskådas idag  – men det som står klart är att det kommer att få en omvälvande inverkan på i stort sett alla branscher – direkt eller indirekt. Verkar det svårt att föreställa sig? Ja, det ligger i ett paradigmskiftes natur – men tänk på t.ex. internet, smartphone och ta det upphöjt till Himalaya. ”Smarta” produkter, ”smarta” hem, ”smarta” städer är inom snar framtid en realitet. Sen hur ”smart” det egentligen är kommer tiden utvisa – vissa lösningar kommer att överleva och bli en del av vår vardag som kultur, andra kommer att upplevas som genanta misstag. En sak att beakta är relationen människa och maskin. Teknik – som t.ex. internet och smartphone – där drivs utvecklingen främst av sociala behov – som att kommunicera och skapa relationer.

Grejen med ett paradigmskifte är att man inte kan ignorera det – det har en genomgående påverkan på hela samhället. De större företagen är idag medvetna om IoT och dess kraft och att de måste förhålla sig till denna. Frågan är inte om de skall agera och börja utveckla smarta produkter – utan när. Det som gör att många företag tvekar är osäkerhet. Osäkerheten om vilken standard som blir rådande, när tajmingen är den rätta, om man har rätt kompetens i huset, vad konkurrenterna gör, tryggheten i det bekanta och osäkerheten i det nya, hur mogna kunderna är och inte minst hur de förhåller sig till den nya tekniken? Vi stannar där och konstaterar att osäkerheten är lika stor som frågetecknen många.

darwin quoteVad gör man då när man ser att förändring är på gång – jo, man börjar successivt anpassa sig. Darwins teori gäller även inom företagsvärlden ”Survival of the fittest” eller med hans ord; ” Det är inte den starkaste som överlever, inte heller den mest intelligente utan den som är bäst på att anpassa sig till förändring.” Det är de som är flexibla nog att anpassa sig som överlever.

IoT är en avgörande utmaning – branschgränser kommer att upplösas, verksamheter slås ut och nya tjänster och produkter uppstå. Hur eller vilka som kommer att påverkas vet vi inte – det vi däremot vet är att den som är bäst förberedd på förändringen har en större chans att anpassa sig till denna nya ”smarta” värld – men till det krävs det klokskap. Givetvis en kompetens och förståelsen för själva tekniken men i än högre grad en kunskap och förståelse av oss människor. För produkter och tjänster tillfredsställer behov. Behovet av kontroll, tillit, integritet, gemenskap, trygghet…
Vilka behov tillfredsställer du?

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till  förändring. antropo.se