Kategoriarkiv: Innovation culture

Det digitala landskapet

Den digitala utvecklingen skapar fantastiska möjligheter men väcker även frågor. Dels farhågan att ”digitaliseringen” reducerar oss som människor och ger upphov till etiska som moraliska frågor, och dels att området i sig självt känns oöverskådligt. Där okunnighet, föreställningar och inte minst terminologin, i form av akronymer som AI, VR, AR och IoT, bidrar till begreppsförvirringen.

Det ligger i människans natur att förhålla sig avvaktande till förändringar – samtidigt är vi även kodade till att vara nyfikna varelser. En nyhet är alltså tveeggad. Nedan ett par exempel.

Idag finns det Parkinson-patienter som har elektroder inopererade i hjärnan. Elektroder som kontroller, reglerar och styr impulser i syfte att skapa ett meningsfullt liv även för den som har en svår neurologisk sjukdom. I morgon kanske vi alla är ”chippade”. Ett chip som t.e.x. håller koll på vår hälsa. Digitalisering ger således fördelar, men skapar även konflikter, t.e.x om försäkringsbolaget kräver ”chippning” för att man skall få en lägre premie eller överhuvudtaget bli försäkrad.

Något så vardagligt som en tröja kan framöver vara utrustad med en sensor som anpassar materialets egenskaper efter rumstemperatur eller väder. Återigen, det ger fördelar – vi slipper t.e.x frysa, eller bli svettiga om vi behöver springa ifatt bussen. Samtidigt är vi biologiska varelser, vi är skapta att reglera temperaturen genom att svettas –liksom att springa…

”Around, on and in us.”

Digitaliseringen kommer framöver omforma områden som t.ex. hälsa, livsmedel, energi, konfektion, information och kommunikation. I olika former kommer den att vara runt, på eller i oss. Oavsett hur och på vilket sätt är den en del i utvecklingen, och kommer integreras i vår vardag, precis som tidigare teknologisk utveckling gjort.

Detta sagt, så är inte digitaliseringen något självständigt allenarådande. Sju av tio innovationer kommer fortfarande att misslyckas vid lanseringen. För ny teknik skapar inte mening i sig själv. Den bedöms på sin nytta och hur den skapar mening och upplevs för en viss grupp av användare. T.e.x hur vi identifierar oss med tekniken, hur den påverkar vår syn på tillit och ägandeskap, behov av integritet,  känslan av tillhörighet, upplevelse av kontroll, mobilitet och connectivity, för att nämna några områden. Det krävs m.a.o. ett holistiskt synsätt redan vid idégeneringen för att utveckla en produkt eller tjänst som skall lyckas nå sin marknad.

Digital antropologi

Digital antropologi är ett område som fokuserar på hur vi förhåller oss till teknik, hur vi integrerar och använder tekniken i vår vardag. D.v.s. på vilket sätt den skapar mening. Verksamheter som Intel, Apple och Sony, m.fl.  har insett detta och samarbetar idag antingen med antropologer, eller bygger upp regelrätta avdelning inom User Insights.  De har förstått vikten av vad verklig insikt och förståelse för användaren genererar för nytta –
inte minst för den egna organisationen och dess innovationsförmåga.

Det digitala landskapet ställer m.a.o. krav på både teknisk kompetens som förståelse för människan och hennes behov och värderingar. Det är först när ”hard and soft skills” samverkar – i form av insikt, uttolkning och implementering – som verkligt fungerande lösning skapas och resultat uppnås.

 

Martin Hellryd – fil. master cultural analysis & business anthropology

We bring human insights into strategy, organization and innovation in order to drive change. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

If Change then Human else…

Idag ligger den digitala utvecklingen högst upp på de flesta styrelsers agenda. Skälet till detta är i lika hög grad känslomässigt som rationellt. Dels rädslan för att hamna på efterkälken och därmed riskera att slås ut, och dels möjligheten att ”städa” inom organisationen, i produktutbudet såväl som bland medarbetare – allt för att ligga rätt gentemot morgondagens teknik i form av IoT, AI, AR m.fl.

Det är lätt att tro att i och med förändringen är digitalt driven så kommer software-teknologin vara avgörande. Så är inte fallet – teknologin skapar förutsättningar – men det är insikten och förståelsen marknaden som skapar avgörandet. Eller som Steve Jobs uttryckte det: ”It´s not about how much money you have – it´s about the people, how they are led and how much you get it.”

Glassholes

Den digitala utvecklingen kommer onekligen utmana en verksamhet i avseende på rådande innovationskultur och förståelse för marknadens behov och reaktioner.
Låt oss ta ett välkänt exempel. Under en period satsade Google enbart på hard skills eller STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) – och rekryterade den typen av kompetenser från olika toppuniversitet.
Det var denna likriktade kompetens som utvecklade Goggle Glass – smarta glasögon som gav uppdaterad information. Nu kunde bäraren av glasögonen få GPS-direktioner i form av pop-ups, t.ex. om ett bra café i närheten, eller i real tid låta en vän ”följa med” när man själv paddlar ner för en flod i främmande land. Vem vill inte ha ett par sådana glasögon!? Många visade det sig. Att någon går omkring och filmar med sin smartphone kan upplevas som integritetskränkande, men att inte veta om man blir filmad eller inte, väckte än starkare känslor. Det gick så långt att Google Glasses förbjöds på vissa platser, och ägaren till dessa glasögon sågs på som suspekta och lite ”creepy”. Glasögonen floppade och drogs in.

Vad lärde sig Google av detta? Jo, att en produkts eventuella framgång inte enbart beror på hard skills utan kanske än mer på soft skills, d.v.s. förståelse för människan och hennes behov, värderingar och beteende.

Mjuka och hårda värden

Vad kan då soft skills rent konkret bidra med till en verksamhets utveckling? Genom en ökad förståelse för människans beteende, t.e.x synen på social interaktion kan en verksamhet flytta sig från ett snävt produktperspektiv till ett mer inkluderande synsätt.

För att hårdra det; en produkt eller tjänst är inte bara en produkt eller tjänst i sig själv – de är laddade med så mycket mer i form av tillit, förväntan, status, tillhörighet, förhoppningar, trygghet o.s.v. Det är inte hur digital en produkt eller tjänst är – utan på vilket sätt den löser, tillgodogör och svarar upp på ett behov som är avgörande.

Med hjälp av en etnografisk undersökningar kan en affärsantropolog få insikter om hur vi t.e.x förhåller oss till en viss digital teknologi, på vilket sätt den skapar mening eller inte – vilket i sin tur ger förutsättningar för att bättre utveckla produkter och tjänster – lösningar som verkligen skapar värde. Det är först när kompetenser inom soft- och hard skill samverkar som riktigt framgångsrika resultatet kan fås.

I nästa avsnitt kommer vi att gå djupare in på soft skills – dvs mjuka värden – hur de kan identifieras, översättas och integreras i innovationsarbetet.

Martin Hellryd – fil. master cultural analysis & business anthropology

We bring human insights into strategy, organization and innovation in order to drive change. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

En julens berättelse om innovation

Det lackar mot jul, en tid av… Ja, vad är julen egentligen? Någon skulle säga traditioner, en annan en önskan om julefrid, en tredje ett överflöd av mat och släktingar… Själva upplevelsen kan m.a.o. variera i sådan grad att man kan hävda att julen är en innovation i ständig förändring.

Julen har  genom generationer vävts fram från tre ”landskap”. Det första landskapet är fantasins – där känslor och sinnen formas till föreställningar, förhoppningar och drömmar. Det andra landskapet är det mer reella och påtagliga, där kunskap om t.e.x materialets egenskaper såväl som timmar av vedermödor format idéer till tjänster och produkter. Det tredje är kulturens landskap – i form av tolkningar, beteende och värderingar.
Kulturen kan sägas vara en spegling av de andra landskapen, där de fysiska och emotionella upplevelserna strålar samman och manifesteras i julspel, tomtebloss, hårda och mjuka paket, julklappsrim, dans runt granen,  inlagd sill och midnattsmässa. För vi människor ”besjälar” saker och ting– alltifrån tomten till snö på julafton. Området kallas fenomenologi och handlar om hur vi förhåller oss till det  vi omger oss med – på vilket sätt det skapar mening för oss.

Men det är inte bara julen som formas av de tre landskapen – utan alla innovationer är sprungna från dessa. I Act of Creation beskriver Arthur Koestler processen för hur upptäckter, innovationer och kreativt skapande samspelar mellan fantasi, kunskap och kultur. Hur de kreativa landskapen är besläktade med varandra, och hur de utifrån olika infallsvinklar skapar förståelse för  det  vetenskapliga till det emotionella. Det är mellan de olika disciplinerna som korsbefruktning möjliggörs – där olika perspektiv öppnar upp för nya insikter. I dessa samverkande landskap utvecklas innovationer.

Universums födelse

Låt oss sätta in ovanstående resonemang i ett konkret sammanhang. Som exempel tar vi tillkomsten av rymdteleskopet Hubble. Länge hade astronomer drömt om att kunna se ända tillbaka till när universum skapades – the Big Bang. Man ville få svar på frågor som; Hur gammalt är universum? Hur många galaxer finns det egentligen? Hur bildas stjärnor? I sökandet fanns även mer existentiella spörsmål; Var kommer vi ifrån? Hur kom vi hit? Vem är vi?

Astronomen Lyman Spitzer beskriver 1948 fördelarna med ett rymdteleskop som skjuts upp utanför vår atmosfär för att undvika att atmosfärisk turbulens påverkar bilderna.
Först tjugo år senare sätter Nasa idén i verket och utser Nancy Roman till projektansvarig. Ett projekt som visar sig ta 22 år att genomföra. 1986 planeras det för Hubbles avfärd, men rymdfärjan Challenger exploderar samma år och rymdfärjetransporter stoppas för överskådlig framtid.
Fyra år senare är det äntligen dags. Rymdteleskopet Hubble skjuts upp och placeras i en omloppsbana 560 kilometer ovanför jorden. Astronomer över hela världen jublar – äntligen skall världen få skåda universum som det verkligen ser ut. Förväntan är spänd till bristningsgräns när de första bilderna skickas ner. Ridå – bilderna är suddiga! Vilket antiklimax, astronomiska belopp hade investerats i projektet och så detta gigantiska fiasko! En nationell utredning tillsätts, samtidigt som forskarna försöker bli kloka på vad som gått snett. Det visar sig att spegeln lider av sfärisk aberration, förorsakad av en avvikelse vid själva slipningen som är mindre än en femtiodel av ett hårstrå. Vad göra? Skall hela projektet avfärdas och bli till rymdskrot? Eller kan man rädda det på något sätt?

Samtidigt som media driver med Hubble och jämför med Mr Magoo – tar en febril tankeverksamhet på NASA sin början. Femtio ideér på hur man skall åtgärda problemet läggs fram, någon i projektet kommenterar det som ”Fifty bad ideas”, då de kräver att man hämtar hem rymdteleskopet.

En sen kväll går sig en av forskarna hem till sitt hotell för att ta en dusch. Då han justerar duschhuvudet på ledstången slås han av en idé. Genom att placera speglar på en robotarm och applicera den på ett nytt instrument kan man korrigera de övriga instrumenten. Helt enkelt sätta glasögon på Hubble. Medan den nya linsen slipas till, tränar sju astronauter koreografiska rörelser i en bassäng. Allt för att kunna utföra precisionsarbetet att förse Hubble med ”glasögon” – ett arbete som krävde ”en balettdansörs kontroll över kroppen”.

”Ögonoperationen” lyckas och resten är som det heter historia. Hubble med en förmåga att uppfatta ljus 4 miljarder gånger svagare än det mänskliga ögat, visar inte bara upp knivskarpa bilder på vårt universum, utan även hur stjärnor föds och tar oss tillbaka till tiden för universums födelse.
Hubble-projektet är extremt på flera sätt – men det visar tydligt på hur en innovationsresa kan hämta idéer, inspiration och lösningar – i med- och motgång – från de tre landskapen; fantasi, kunskap och kultur.

”För att kunna förutse framtiden måste vi emellanåt blicka bakåt”, myntade en klok person.  Något att begrunda när vi förundrat höjer blicken mot decembernattens mörkblå sammetsfond och blickar just bakåt i tiden. Se där, Betlehems stjärna… och titta där – ett stjärnfall! Skynda dig att önska!

God Jul önskar vi på antropo.

Lite Hubble-info:

  • Edwin Hubble – mannen som 1929 bevisade att universum expanderar.
  • Bilden ovan visar the Pillar of Creation – Skapelsens pelare.
  • Universum beräknas vara 13,7 miljarder år.
  • Man uppskattar antalet galaxer till 200 miljarder, var och en bestående av cirka 100 miljarder stjärnor. Det ger ett tal på 2 följt av 22 nollor – eller fler sandkorn än det finns på jordens alla stränder och öknar.
  • En studie visar att 3/4  av oss får kreativa idéer när vi duschar.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

We bring human insights into strategy and innovation. With a business-anthropology perspective and by using the ethnographic method, we give you a deeper understanding of the cultures you are surrounded by as a part of; i.e. organizational-, innovation- and user culture. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

Innovatören – del IV

I tidigare inlägg har vi diskuterat sambandet mellan kreativitet, improvisation och innovation, såväl som vikten av att utveckla en organisationsmiljö som bejakar och stödjer innovationsprocessen. Nu är det dags att se närmare på själva huvudpersonen – nämligen innovatören och dennes framträdande egenskaper. 

Det finns en föreställning om att banbrytande innovationer utförs av ett kreativt geni som i kammarens ensamhet får en plötslig snilleblixt. Det är en enkel, önskvärd och tilltalande bild – men felaktig. Sanningen är att innovationer oftast är ett resultat av hårt arbete och i samklang med en grupps olika kompetenser. Det är i skärningspunkten mellan olika discipliner, bakgrund och kulturer som korsbefruktade idéer möjliggörs – där olika perspektiv öppnar upp för nya områden och insikter.

Gruppen är m.a.o. av stor betydelse, men studier visar att det de facto finns utmärkande egenskaper hos den enskilde innovatören. Personlighetsdrag som skapar förutsättningar för en innovativ förmåga.

1, Ett lösningsorienterat synsätt.
Innovatörer utmärks av att de ständigt är på jakt efter nyheter – i alla aspekter av livet. Deras nyfikna läggning gör att de söker efter nya utmaningar, liksom att identifiera möjligheter, ”gaps” och dolda behov. De är receptiva och snabba på att identifiera avvikelser – diskrepanser som i sin tur ger upphov till idéer.

2, Väl utbildad.
I motsats till populär föreställning är en framgångsrik innovatör sällan autodidakt, utan oftast skolade inom sitt eller angränsande område. Det är en förutsättning för att identifiera och tolka händelser såväl som lovande möjligheter. För utan en viss insikt och kunnighet är det svårt att skilja mellan relevant och irrelevant information – mellan ”oljud” och signaler.

3, Pro-aktiv och envis.
Den pro-aktiva läggningen  gör att innovatörer utforskar möjligheter, den andra egenskapen – att vara envis och framhärda – är en premiss för att nå fram. Det tar på krafterna att gå mot strömmen, att våga ifrågasätta och följa en väg som andra initialt ställer sig frågande eller rent av skeptiska till – därför krävs en rejäl dos av envetenhet.

4, Skynda långsamt.
I motsats till vad många tror är framgångsrika innovatörer organiserad och mer benägna än genomsnittet att göra medvetna riskavvägningar. (Högt risktagande är mer kopplat till företagsbildning än till själva innovationsprocessen.) Likaså finns en långlivad myt att systematisk arbete dödar innovation, men forskning visar på motsatsen. Systematiskt användande av en innovationsmodell ökar sannolikheten att utveckla en framgångsrik produkt med upp till fyra gånger.

5, Socialt kapital & kompetens.
En framgångsrik innovatör använder sitt nätverk för att mobilisera resurser och bygga starka allianser – internt och externt. De har insett att innovation är ett lagspel, och deras emotionella intelligens är ett drag som gör dem duktiga på att ”sälja” idéer och kommunicera såväl vision som strategi till övriga i teamet.

Ovanstående är ett par av de mer framträdande dragen som en framgångsrik innovatör kan uppvisa. Givetvis finns det fler, som t.ex. känsla för zeitgeist, d.v.s. att förstå den rådande tidsandan, såväl som intuition, en intuitiv känsla för vad som är ”rätt”.

Innovatörens egenskaper och förmågor är eftertraktade, men det betyder inte att de lätt låter sig anpassas till en organisation eller för den delen organisationen till dem. En kreativ innovatör är inte sällan utrustad med ett divergent tänkande – d.v.s. där ett problem belyses och angrips från flera olika håll för att finna sin lösning. Detta skall ställas mot ett mer konventionellt, konvergent tänkande, där en specifik lösning på problemet eftersöks. Skillnader i tankesätt kan bl.a. ge upphov till bristande kommunikation såväl som olika synsätt och leda till frustration. Om denna utmaning tänker vi prata om i nästa inlägg,
då HR:s roll  i relation till innovation behandlas.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

Vi ger en ökad kunskap och insikt om den rådande organisations-, innovations- och marknadskulturen. Genom att verkligen förstå sin samtid kan man bättre förutse och anpassa sig till morgondagens utmaningar. antropo.se
   "The trouble with fiction is that it makes too much sense, whereas reality never makes sense"
Aldous Huxley

Den misslyckade innovationsprocessen. Del III


Det finns en föreställning om att innovationsprocessen antingen är linjär och går från punkt A till B och vidare till C, eller att någon kreativ person plötsligt drabbas av en snilleblixt. Intet kunde vara mer felaktigt. Innovationer består av medvetet arbete och motgångar, vars resultat förvisso kan leda till ett Eureka-moment.
Innovation handlar främst om samspel och den kedja av händelser som uppstår mellan olika kompetenser. Olika kompetenser krävs, då en lyckad innovation skall svara upp mot tre områden:
– ett element av möjliggörande, t.ex. tekniskt genomförbart.
– en ekonomisk livsduglighet.
– efterfrågad såväl som användbar för brukaren.
Därav behovet av olika kompetensområden.

Innovationsprocessen
Själva innovationsprocessen kan enklast beskrivas med hjälp av en metafor i form av ett vattendrag. Ett vattendrag har sin källa liksom sitt utflöde. Ett vattendrag som meandrar sig fram genom landskapet.
Emellanåt stannar det upp, osäker på rätt väg, där ett bakvatten kan uppstå. Bakvatten får symboliserar det som flera framgångsrika innovatörer pekar på, vikten av tillåta sig att misslyckas. Inte en gång utan om och om igen.

Prof. Keith Sawyer framhäver åtta steg i en innovationsprocess:
1, Upptäcka och formulera problemet/behovet.
2, Inskaffa nödvändig kunskap/kompetens.
3, Samla in information.
4, Inkubera
5, Skapa/generera idéer
6, Kombinera idéer
7, Utvärdera idéerna
8, Presentera idéerna

Men det räcker inte med att bara förhålla sig till stegen, det är av vikt att organisationen har förståelse för och stödjer samtliga steg i processen. T.ex. kan steg 4 – inkubation – upplevas som en frustrerande tid. En tid då inget verkar ske, men likväl är detta steg avgörande för att låta idéer mogna fram och utvecklas, att ge kreativiteten fritt flöde. Här gäller inga regler eller begränsningar.  Det är ett otyglat vatten, där känslomässiga strömningar för idéerna framåt. Vissa sjunker till botten, andra kommer upp till ytan. Blir synliga och förs över till steg fem.

Kontroll & kreativitet
Vi lever i en tid som bejakar kontroll, vi vill kunna tidsbestämma och bokföra någon form av data i en process. Men kreativitet är inte mätbar till sin natur. Den kan vara både snabb som långsam, samarbetsvillig som motstridig, stegvis som flödande. Framgångsrika organisationer förstår detta.


Prof. Robert D. Austin hävdar att innovationer utvecklas ”on the edge of borders”, fortfarande förankrade i verkligheten men där man samtidigt tänjer på existerande gränser.
I sökandet tangerar man andra gränser som fantasi och kultur. Forskning visar att om dessa förenas, påskyndas och förbättras innovationsprocessen, liksom att kreativiteten främjas. Det är i gränslandet som skillnader och avvikande mönster framträder. Det är i mötet med andra områden som framtida innovationer kommer uppstå. Områden som bioteknik, biokemi, neuroteknologi och neuropsykologi kommer generar nya insikter om oss människor och leda till nya innovationer.

Människa & maskin
Detta leder oss in på transhumanism – idén om att människan kan utvecklas bortom nuvarande fysiska och mentala begränsningar. Låter detta lika främmande som skrämmande? Eller har vi sedan länge vandrat på denna väg? Att kryckan som hjälpte den halte, blev till en benprotes som i sin tur kommer erbjudas i form av ett nytt friskt organ hämtad från stamcellsforskningen?

Denna utveckling kommer behöva söka stöd, t.ex. inom antropologin, sociologin och filosofin. En undersökning gjord av PwC (2017 CEO Survey), pekar företagsledare på att det finns risk för att i takt med att interaktioner blir alltmer mer automatiserade, datoriserade och virtuella avtar den mänskliga faktorn och att en misstro kan sprida sig bland användare. Vinnarna – menar de – är de som utvecklar tjänster och produkter som seamlessly (sömlöst) interagerar med användare. För att lyckas krävs innovativa och kreativa personer med en djup förståelse för människan och hennes behov – helt enkelt en emotionell intelligens. Detta konstaterande får avsluta det tredje inlägget om innovation och fungera som övergång till nästa blogg; där själva innovatörerna och deras kvalitéer diskuteras.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

Utifrån ett affärsantropologiskt synsätt och m.h.a. den etnografiska metoden hjälper vi organisationer att utvecklas och få en större förståelse för organisations-, innovations- och marknadskulturen. antropo.se

”Companies live or die by their connection to culture.” 

                                                                                Grant McCracken

En innovativ kultur – med fokus på miljön. Del II 

I föregående blogg diskuterades begreppet innovation liksom dess förbundna, kreativitet och improvisation. I detta avsnitt  synar vi miljöns betydelse för en innovativ kultur.
Innovationsarbete är lika naturligt som självklart, men samtidigt bedrägligt och gäckande. Det har forskats och skrivits hyllmeter kring innovation; vad det är och hur man bemästrar det. Trots det är den till sin natur elusiv – d.v.s. svårfångad. Så i andan av ”att inte misslyckas är ett misslyckande i sig själv” fortsätter vi utforska vad som ger en innovativ kultur.

Var – Hur – Vem?
Innovationskultur handlar om samspelet mellan främst; miljö -var sker utvecklingen; process – hur sker utvecklingen och individer – vem är engagerade i projektet. I detta avsnitt står miljön i fokus, dock kommer process och individ tangeras då samspelet mellan var, hur och vem är centralt.

När det gäller inkrementella innovationer, t.e.x i form av förändringar på befintliga produkter så är konventionell produktutveckling tillräcklig, men när det gäller mer radikala innovationer som verkligen förändrar ”spelplanen” krävs en miljö som bejakar innovationsprocessen. Ett antal krav och egenskaper ställs då på organisationen;

1. Kultur: Innovativa organisationer har en kultur som stöder risktagande och som erkänner vikten av misslyckande. Liksom en kultur som främjar samarbete och breda sociala nätverk – såväl inom som utanför organisationen.

2. Process: ”In preparing for battle I have always found that plans are useless, but planning is indispensable.” Citatet tillskrivs Dwight Eisenhower, men ursprunget – “No plan survives contact with the enemy” – lär den preussiske generalen Helmuth Von Moltke stå bakom. Då själva innovationsprocessen kommer att behandlas i nästa avsnitt får denna utvikning visa på både vikten av att planera och förhålla sig till en process, som att innovationer – i vilken form de än må komma – lätt låter sig kopieras och förändras med tiden.

3. Incitament: Att belöna framgång kan var ett sätt att från ledningens sida stimulera innovationskulturen. Men kreativitet innebär inte sällan misslyckande, och tillfälliga motgångar kan vara väsentliga för eventuell framgång. Ett annat problem med incitament är vem som skall tillskrivas ära och belöning. Framgångsrika innovationer kommer inte sällan från olika aktörs bidrag, varav vissa är svåra att definiera i vikt och betydelse. Belöning av utvalda aktörer begränsar även samarbete och öppenhet – faktorer som driver innovationen.

4. Sammansättning: Forskning visar att lag och organisationer som består av personer med olika bakgrund är mer innovativa. Detta gäller främst kognitiv mångfald: dvs personer med bakgrund från olika kompetensområden, och skall inte förväxlas med mångfald i form av etnicitet, kön, klass, ålder, osv, vilka i sig själv kan vara avgörande för framgång.

5. Ledarskap: En fungerande ledare inser att innovationer kan uppstå i relativt lösa interna nätverk såväl som på olika nivåer inom organisationen. Inom innovativa organisationer fördelas ledarskapet snarare än koncentreras på en enda person. Likaså visar forskning att gemensamma beslut om vilka innovationer som ska drivas blir effektivare om de görs av ett distribuerat team, snarare än av en enda person. Innovation is not a one wo-man show!

6. Struktur: Innovativa organisationer har oftast komplexa strukturer. Där individer ofta deltar i flera olika projekt, i olika miljöer och i skiftande roller. Likaså finns det rörelse bland medarbetarna inom organisationen, vilket driver och utvecklar innovationskulturen då det bidrar till att sprida kunskap över gränser inom organisationen.

Paradoxen
En insikt – om än ironisk – är att en formellt strukturerad innovationsmiljö eller process står i kontrast till kreativitet, vilken till sin natur är ostrukturerad, icke-linjär och slumpartad och ”närmare associerad med konst än med vetenskap” (Edwards 2008).  Med denna paradox av struktur kontra kreativitet är det kanske inte någon överraskning att flertalet resursfulla företag använder en process som stammar från scenkonsten, något som visat sig påskynda innovation, främja kreativitet och förbättra kommunikationen.
Och kanske än mer intressant är att denna process kan uppstå naturligt i de flesta organisationer, till stor del för att vi inte enbart är Homo Sapiens (den vise människan) utan även Homo Ludens (den lekande människan).

Till ovanstående blogg har insiktsfulla artiklar från All about Creativity and Innovation – Journal of Business bidragit.

Så här i semestertider – och med kopplingen till ämnet – vill vi tipsa om Guggenheim Museet i Bilbao (se översta bilden) ett lika fantastiskt arkitektoniskt ingenjörsarbete som konstnärligt byggnadsverk, exteriört såväl som interiört – därutöver håller installationerna samma höga klass. Väl i Bilbao kan man fortsätta följa kusten, upptäcka pittoreska fiskebyar, fantastiska stränder och kulturella pärlor som San Sebastian, Santander, Gijón…
Trevlig sommar önskar vi på antropo!

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

antropo arbetar med verksamhetsutveckling. Vi hjälper organisationer att  bättre förstå de kulturer de är en del av, såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen. Vi har ett affärsantropologiskt synsätt och arbetar  med den etnografiska metoden för att skapa ökad insikt och förståelse. antropo.se

Varför en innovativ kultur? Del I

Som affärsantropologer möts vi emellanåt av frågan; ”Hur får man till en innovativ kultur?” Innovation är vår tids mantra, så frågan är berättigad. Av världens 1 400 största företag svarade 84% av CEO:erna, att innovation var extremt viktig för tillväxtstrategin. Samtidigt menade 94% att de var missnöjda med den egna organisationens innovationsförmåga.

Så tillbaka till grundfrågan – hur får man till en innovativ kultur?
I ett försök att klargöra ämnet kommer vi att belysa en innovativ kultur från främst fyra områden, fördelade på lika många inlägg:
– definition – vad är innovation i relation till kreativitet & improvisation?
– plats – i vilka miljöer utvecklas innovationer?
– process – hur går det till att innovera?
– människor – vem eller vilka gör det bäst?

Tre aktörer som kreatörer
Innovation, vad är det egentligen? Begreppet har i och med att det blivit så centralt även urholkats, minsta nyhet eller förändring får epitetet innovation, liksom att det inte sällan  förväxlas med kreativitet, ett ord som även det används alltför lättvindigt.
Låt oss börja med att definiera de två begreppen. En innovation är en nyhet i form av en idé, koncept eller lösning som skapat värde i en viss kontext. Det mest betydelsefulla ordet i definitionen är skapat. Det är först i efterhand som något kan betecknas som en innovation.
Kreativitet, å sin sida, är en lösning, t.ex. i form av en idé, som leder mot ett resultat. För att uttrycka det förenklat; kreativitet är en framåtskridande process (liksom en innovativ process), medan en innovation först kan mätas i efterhand.

Ett tredje begrepp som är av vikt när man pratar om en innovativ kultur är improvisation. Improvisation kan upplevas som osäkert kort, något som inte passar in i en modern verksamhet. Och ändå sker improvisation dagligen och stundligen i de flesta verksamheter. Oavsett hur mycket man anstränger sig för skapa rutiner – och många gånger just p.g.a. reglerade system – uppstår situationer som kräver en lösning.
”Vi får improvisera”, hörs inte sällan när en oförutsedd situation inträffar. Orden har nästan något desperat över sig, men improvisation kan många gånger vara början på något nytt och konstruktivt. Som vid invigning av IKEA varuhuset på Kungens Kurva i Stockholm, då kaos uppstod när köpglada stockholmare trängdes med varandra för att få ut sina nyinköpta pinaler. Trycket blev  till slut så hårt att lagerchefen inte såg något annat råd än att släppa in kunderna på lagret, så att de själva kunde hämta paketen från hyllorna. Ur kaoset uppstod en lösning – tag själv-lagret – som i sin tur blev till en del av affärsmodellen.

Att kunna improvisera är avgörande för en organisation. Improvisation är en beprövad och respekterad praxis inom vetenskapen som konsten, och lika nödvändigt som oundvikligt i en föränderlig affärsvärld.  Progressiva organisationer bejakar improvisation och tränar medarbetarna i konsten att improvisera. Resultatet blir inte bara en bättre gruppsamordning och en ökad trygghet, utan framförallt bättre resultat i form av lösningar och innovationer.

Innovation, kreativitet och improvisation – tre begrepp som är viktiga att ha samsyn kring inom organisationen, dels för att förstå vad man pratar om och dels att förhålla sig till. I de kommande inläggen fortsätter vi att resonera kring betydelsen av miljö, process och människor; allt i syfte att kartlägga vad som ger en innovativ kultur. En cliff-hanger kan vara på sin plats; ”Innovation is not a one (wo)man show!”

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

antropo arbetar med verksamhetsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå de kulturer de är en del av, såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Vi har ett affärsantropologiskt synsätt och arbetar  med den etnografiska metoden för att skapa en ökad  insikt och förståelse. antropo.se

– Läget?

”Vad är en ideologi utan en plats som den hänvisar till?”, frågade sig den franske sociologen Henri Lefebvre och pekade på agorans betydelse för demokratin, universitets roll som lärosäte, kyrkobyggnaden för kristendomen och finanscenter och bankpalats för kapitalismen. Men vad är egentligen en plats?
En plats är inte en sak utan tre – en rumslig triad, fortsätter Lefebvre. Den första platsen är den uttänkta, t.ex. hur en arkitekt formger platsen utifrån byggnormer och estetiska  beaktande. Den andra platsen är den föreställda, dvs hur vi föreställer oss och tänker runt en särskild plats. Den tredje platsen är den levda – hur platsen upplevs när vi befinner oss på platsen – på arbetet, i matbutiken eller på nätet.

Det kan tyckas självklart men det är främst genom våra sinnen, vår kropp, som vi tar in en plats – väggarnas struktur, kollegornas småprat, stolens fjädring till det solljus som letar sig in, allt detta och mer därtill skapar själva upplevelsen av platsen. Antropologen Steven Feld uttrycker det närmast poetiskt; ”As place is sensed, senses are placed; as places make sense, senses make place.”
En plats är m.a.o. en högst personlig upplevelse, om platsen förändras då reagerar vi. Och platser förändras, låt oss ta arbetsplatsen som exempel. Den fysiska utformningen av en arbetsplats beror på olika faktorer, konjunkturläget ger synen på yteffektivitet, de senaste forskningsrönen ger hälso- och produktivitetsperspektiv, innovativa tekniska lösningar förändrar vår mobilitet och flexibilitet och trender formar platsen i form av image- och varumärkesbyggande. Idag är aktivitetsbaserade arbetsplatser i ropet. En orsak är att de anses kostnadseffektiva men även moderna, kreativa och  flexibla – modeord som en verksamhet gärna associeras med.

Hur upplevs då en aktivitetsbaserad arbetsplats, stämmer arkitektens intentioner och marknadsförarens utfästelser med verkligheten när arbetsplatsen väl befolkas? Inte riktigt, en förändrad plats innebär inte per automatik ett förändrat beteende. I flytten följer inte bara bohag med utan även medarbetare och med dem den rådande kulturen – djupt rotade rutiner, mönster och sociala behov som tar sig olika uttryck i den nya miljön. Någon vill gärna ha ”sin” plats och försäkrar sig om detta genom att komma tidigt, vissa ”paxar” platser till sig och sina kollegor vilket leder till en förstärkt ”vi-och-dem kultur”.
En clean desk policy kan upplevas som tidsödande och ineffektivt
när arbetsmaterialet skall hämtas ut från förvaringsboxen på morgonen och låsas in på kvällen.  Att inte ha en egen arbetsplats upplevs som opersonligt och stressande, liksom att alienation kan uppstå om ingen fast punkt erbjuds. En tom arbetsplats väcker inte frågor – om vederbörande är på tjänsteresa eller sjuk – dvs. man ”saknas” inte på arbetsplatsen utan blir mer osynlig. Frånvaron av bekräftelser i form av ett leende från närmsta medarbetare eller en uppskattande blick gällande arbetsinsats leder enligt forskning till minskad arbetsglädje. Chefer menar att grupptillhörigheten går förlorad och att det svårt att leda när folk sitter utspridda. I de undersökningar som gjorts på aktivitetsbaserade kontor dominerar de negativa upplevelserna, men det finns även positiva dito. Vissa menar att det ger förbättrade synergieffekter, att man får positiva erfarenhetsutbyte i vardagen och att korta möten på stående fot upplevs som mer effektiva och befriande.

Det sociala rummet är i ständig förändring och skapas och återskapas av oss människor över tiden. Aktivitetsbaserade kontor är på god väg att ersätta det kritiserade kontorslandskapet, men redan nu ses nya arbetsplatser ta form, t.e.x kombi- och projektkontor. Ny teknik, forskning och trender påverkar och förändrar kontinuerligt uppfattningen av en plats. Hur vi förhåller oss till den nya miljön beror på hur väl platsen tillgodoser våra förutsättningar och behov liksom våra sociala normer och värderingar. Helt enkelt den kultur som vi skapar runt omkring oss för att må bra och fungera på platsen.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

antropo arbetar med verksamhetsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen. Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi behov, värderingar och beteende. Kunskap som skapar insikt och leder till förändring. antropo.se

Det som synes vara

Hur förklarar man ett begrepp som upplevs lika abstrakt som kvantfysik, lika illusoriskt som en flyktig känsla och ändå är helt avgörande för hur du upplever din verklighet? Begreppet är fenomenologi – det som synes vara. Vad är det då som synes vara och ändå inte låter sig fullt ut beskrivas?
Neurologen António Damáso har kanske fångat detta flyktiga bäst; ”Vad som dyker upp som en färdig tanke är oftast en skugga av vad vi via andra sinnen redan insett”.

Blev du klokare? Inte? Låt oss då närma oss ämnet från ett annat håll.
Hjärnan kan sägas vara den processor som hanterar all den information som kommer till oss, t.ex.; hur vi upplever och tar in vår vardag; får oss att fatta de beslut och handlingar som vi gör.  Vi ”läser” ständigt av vår omgivning.
Varje sekund nås hjärnan av 11 000 000 neurala impulser,
förmedlade av våra sinnen. Innan tanken når oss har vi genom våra sinnen redan fångat upp vad som sker omkring oss. T.ex. doften av nybakat bröd, ljudet av en stad,
åsynen av en sportbil, känslan av förhoppning, smaken av solmogna bär…

Fenomenologi handlar m.a.o. om hur vi upplever med hjälp av vår erfarenhet och våra sinnen – vår emotionella intelligens. Dessa taktila och emotionella processer är oskiljaktiga från vår hjärna. Utan vår kropp – våra sinnen och känslor –  är vi inte kapabla till ett rationellt tänkande. Heidegger menade att sinnenas varseblivning, det som ofta benämns det intuitiva, är snabbare på att förstå än intellektet.

Revisionsfirman PwC gör årligen en internationell undersökning bland 1 400 CEOs. Vad dessa ledare ser är ett allt mer automatiserat, datoriserat och virtuellt samhälle. De fruktar att all teknologi – trots dess förtjänster – kommer att öka allmänhetens misstro gentemot produkter och organisationer. I en digital era, menar de, bör fokus i än högre grad  ligga på att  utveckla samspelet mellan innovationer och mänskliga värderingar.

I detta landskap – hur vi upplever platser, produkter och tjänster – rör sig kulturanalytikern. Målet är att förstå vad som har ett värde, och på vilket sätt detta värde skapar mening för oss i vår vardag. Värden som kan leda till att dolda behov upptäcks eller ge upphov till idéer och innovationer, värden som kan lyfta en tjänst eller produkt till nya höjder.

De insikter som framkommer skall inte förväxlas med Big Data . De är betydligt djupare och rikare och benämns ”Thick Data”. Ett finmaskigt nät av tankar och handlingar som skapar våra värderingar såväl som val och handlingar.
Låt oss stanna här med förhoppning att ovanstående lett till en ökad förståelse för sinnenas  betydelse och deras inverkan på våra val och handlingar. Och att fenomenologin likt ett frö får slå rot och tankar att spira, t.ex; hur ni kan utveckla ert erbjudande genom att föra in ett fenomenologiskt synsätt i er organisation.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

P.S.
I nästa ”logg” vandrar vi vidare i fenomenologins landskap och diskuterar platsens betydelse. Under tiden kan man begrunda Steven Felds tänkvärda ord om hur plats ger upphov till känslor, såväl som att känslor skapar själva platsen. ” As place is sensed, senses are placed; as places make sense, senses make place.”
D.S

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till förändring. antropo.se

AI+BT+IOT+AR+WT = EQ

Ovanstående ser närmast ut som en svårartad ekvation från en högre läroanstalt. Men trots förvillande akronymer är begrepp som artificiell intelligens, bio-technology, internet of things, augmented reality och wearable technology redan en del av vår vardag.

Och utvecklingen är endast i sin linda. För varje sinne och behov kommer det finnas en uppsjö av ”smarta” produkter och tjänster som vill underlätta, serva, tillfredsställa, underhålla, styra och kontrollera vår vardag. Intelligenta produkter i form av textilier, födoämnen och mediciner till smarta hus och hela städer. Inget område kommer att förbli opåverkat. Vem vet, framöver är vi kanske alla ”taggade” med en biometrisk identifikations tag som läser av vår hälsa, identitet som tillhörighet?

I en alltmer digitalierad värld är det många av oss som betraktar  ”smarta” innovationer med lika delar fascination, oro som skepsis och emellanåt raljerar över dem. Beteendet är mänskligt – det som uppfattas som nytt och främmande närmar vi oss med försiktighet, och antingen accepterar genom att anamma eller avfärdar genom att förringa.
Förfaringssättet gäller inte minst dagens tekniska innovationer. Å ena sidan kan de upplevas som skrämmande och integritetskränkande, å andra som kul ”devices” som attraherar ett lekfullt sinnelag. Det är kanske inte så underligt att innovationer når oss just genom lek och spel. Vi är inte bara Homo Sapiens (den visa människan) vi är i lika hög grad Homo Ludens – den lekande människan. Det är med lek vi bejakar vår nyfikenhet och utvecklar vår kreativitet som vårt intellekt. Lek har varit en naturlig del under hela vår evolution och bidragit till att forma oss. Fantasi, kreativitet och innovation är samma andas barn och har sin gemensamma nämnare i nyfikenhet.
Minecraft är bara ett sentida exempel; ett uppskattat spel såväl som ett avancerat simuleringsprogram för professionella.

På vilket sätt och i vilken grad vi som enskilda personer väljer att vara uppkopplade, tillgängliga och ”smarta” kommer att definiera oss som individer. Alltifrån vår relation till medicinska hjälpmedel, bio-teknik, virtuella kvalitets- och kontrollsystem, inlärningssystem, till sätt att dela en upplevelse. Oavsett vad måste varje verksamhet förhålla sig till denna nya ordning. Frågan är inte om man skall bejaka den – för det är oundvikligt – utan på vilket sätt man skall utforma sina erbjudande så att kunder införlivar dem i sin vardag.

För att lyckas är det paradoxalt nog inte främst den tekniska kompetensen som blir utslagsgivande. I en tid då vårt samspel med omvärlden blir allt mer automatiserat, digitaliserat och virtuellt är den mänskliga faktorn avgörande. Renodlad teknik skapar oftast misstro till produkter och organisationer. Vi människor ”besjälar” saker; alltifrån vår gose-nalle till vår mobila dito. Området kallas fenomenologi och rör sig om hur vi förhåller oss till saker och ting, på vilket sätt de skapar mening för oss.

Vinnaren i ett alltmer digitaliserat samhälle är den som lyckas skapa lösningar som upplevs som både mänskliga och samtidigt sömlöst kompatibla med tekniken. Ett gränssnitt med betoning på den emotionella upplevelsen. För att lyckas med detta krävs innovativa och kreativa personer med en djup förståelse för människan och hennes behov – helt enkelt en emotionell intelligens.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

P.S.
Den 2 mars pratar vi om innovationskultur på Ework i Malmö – hjärtligt välkommen! Till anmälan; https://myework.eworkgroup.com/event/?id=4668
                                                                                                                                D
.S.

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till förändring. antropo.se