Etikettarkiv: Sinnen

En julens berättelse om innovation

Det lackar mot jul, en tid av… Ja, vad är julen egentligen? Någon skulle säga traditioner, en annan en önskan om julefrid, en tredje ett överflöd av mat och släktingar… Själva upplevelsen kan m.a.o. variera i sådan grad att man kan hävda att julen är en innovation i ständig förändring.

Julen har  genom generationer vävts fram från tre ”landskap”. Det första landskapet är fantasins – där känslor och sinnen formas till föreställningar, förhoppningar och drömmar. Det andra landskapet är det mer reella och påtagliga, där kunskap om t.e.x materialets egenskaper såväl som timmar av vedermödor format idéer till tjänster och produkter. Det tredje är kulturens landskap – i form av tolkningar, beteende och värderingar.
Kulturen kan sägas vara en spegling av de andra landskapen, där de fysiska och emotionella upplevelserna strålar samman och manifesteras i julspel, tomtebloss, hårda och mjuka paket, julklappsrim, dans runt granen,  inlagd sill och midnattsmässa. För vi människor ”besjälar” saker och ting– alltifrån tomten till snö på julafton. Området kallas fenomenologi och handlar om hur vi förhåller oss till det  vi omger oss med – på vilket sätt det skapar mening för oss.

Men det är inte bara julen som formas av de tre landskapen – utan alla innovationer är sprungna från dessa. I Act of Creation beskriver Arthur Koestler processen för hur upptäckter, innovationer och kreativt skapande samspelar mellan fantasi, kunskap och kultur. Hur de kreativa landskapen är besläktade med varandra, och hur de utifrån olika infallsvinklar skapar förståelse för  det  vetenskapliga till det emotionella. Det är mellan de olika disciplinerna som korsbefruktning möjliggörs – där olika perspektiv öppnar upp för nya insikter. I dessa samverkande landskap utvecklas innovationer.

Universums födelse

Låt oss sätta in ovanstående resonemang i ett konkret sammanhang. Som exempel tar vi tillkomsten av rymdteleskopet Hubble. Länge hade astronomer drömt om att kunna se ända tillbaka till när universum skapades – the Big Bang. Man ville få svar på frågor som; Hur gammalt är universum? Hur många galaxer finns det egentligen? Hur bildas stjärnor? I sökandet fanns även mer existentiella spörsmål; Var kommer vi ifrån? Hur kom vi hit? Vem är vi?

Astronomen Lyman Spitzer beskriver 1948 fördelarna med ett rymdteleskop som skjuts upp utanför vår atmosfär för att undvika att atmosfärisk turbulens påverkar bilderna.
Först tjugo år senare sätter Nasa idén i verket och utser Nancy Roman till projektansvarig. Ett projekt som visar sig ta 22 år att genomföra. 1986 planeras det för Hubbles avfärd, men rymdfärjan Challenger exploderar samma år och rymdfärjetransporter stoppas för överskådlig framtid.
Fyra år senare är det äntligen dags. Rymdteleskopet Hubble skjuts upp och placeras i en omloppsbana 560 kilometer ovanför jorden. Astronomer över hela världen jublar – äntligen skall världen få skåda universum som det verkligen ser ut. Förväntan är spänd till bristningsgräns när de första bilderna skickas ner. Ridå – bilderna är suddiga! Vilket antiklimax, astronomiska belopp hade investerats i projektet och så detta gigantiska fiasko! En nationell utredning tillsätts, samtidigt som forskarna försöker bli kloka på vad som gått snett. Det visar sig att spegeln lider av sfärisk aberration, förorsakad av en avvikelse vid själva slipningen som är mindre än en femtiodel av ett hårstrå. Vad göra? Skall hela projektet avfärdas och bli till rymdskrot? Eller kan man rädda det på något sätt?

Samtidigt som media driver med Hubble och jämför med Mr Magoo – tar en febril tankeverksamhet på NASA sin början. Femtio ideér på hur man skall åtgärda problemet läggs fram, någon i projektet kommenterar det som ”Fifty bad ideas”, då de kräver att man hämtar hem rymdteleskopet.

En sen kväll går sig en av forskarna hem till sitt hotell för att ta en dusch. Då han justerar duschhuvudet på ledstången slås han av en idé. Genom att placera speglar på en robotarm och applicera den på ett nytt instrument kan man korrigera de övriga instrumenten. Helt enkelt sätta glasögon på Hubble. Medan den nya linsen slipas till, tränar sju astronauter koreografiska rörelser i en bassäng. Allt för att kunna utföra precisionsarbetet att förse Hubble med ”glasögon” – ett arbete som krävde ”en balettdansörs kontroll över kroppen”.

”Ögonoperationen” lyckas och resten är som det heter historia. Hubble med en förmåga att uppfatta ljus 4 miljarder gånger svagare än det mänskliga ögat, visar inte bara upp knivskarpa bilder på vårt universum, utan även hur stjärnor föds och tar oss tillbaka till tiden för universums födelse.
Hubble-projektet är extremt på flera sätt – men det visar tydligt på hur en innovationsresa kan hämta idéer, inspiration och lösningar – i med- och motgång – från de tre landskapen; fantasi, kunskap och kultur.

”För att kunna förutse framtiden måste vi emellanåt blicka bakåt”, myntade en klok person.  Något att begrunda när vi förundrat höjer blicken mot decembernattens mörkblå sammetsfond och blickar just bakåt i tiden. Se där, Betlehems stjärna… och titta där – ett stjärnfall! Skynda dig att önska!

God Jul önskar vi på antropo.

Lite Hubble-info:

  • Edwin Hubble – mannen som 1929 bevisade att universum expanderar.
  • Bilden ovan visar the Pillar of Creation – Skapelsens pelare.
  • Universum beräknas vara 13,7 miljarder år.
  • Man uppskattar antalet galaxer till 200 miljarder, var och en bestående av cirka 100 miljarder stjärnor. Det ger ett tal på 2 följt av 22 nollor – eller fler sandkorn än det finns på jordens alla stränder och öknar.
  • En studie visar att 3/4  av oss får kreativa idéer när vi duschar.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

We bring human insights into strategy and innovation. With a business-anthropology perspective and by using the ethnographic method, we give you a deeper understanding of the cultures you are surrounded by as a part of; i.e. organizational-, innovation- and user culture. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

– Läget?

”Vad är en ideologi utan en plats som den hänvisar till?”, frågade sig den franske sociologen Henri Lefebvre och pekade på agorans betydelse för demokratin, universitets roll som lärosäte, kyrkobyggnaden för kristendomen och finanscenter och bankpalats för kapitalismen. Men vad är egentligen en plats?
En plats är inte en sak utan tre – en rumslig triad, fortsätter Lefebvre. Den första platsen är den uttänkta, t.ex. hur en arkitekt formger platsen utifrån byggnormer och estetiska  beaktande. Den andra platsen är den föreställda, dvs hur vi föreställer oss och tänker runt en särskild plats. Den tredje platsen är den levda – hur platsen upplevs när vi befinner oss på platsen – på arbetet, i matbutiken eller på nätet.

Det kan tyckas självklart men det är främst genom våra sinnen, vår kropp, som vi tar in en plats – väggarnas struktur, kollegornas småprat, stolens fjädring till det solljus som letar sig in, allt detta och mer därtill skapar själva upplevelsen av platsen. Antropologen Steven Feld uttrycker det närmast poetiskt; ”As place is sensed, senses are placed; as places make sense, senses make place.”
En plats är m.a.o. en högst personlig upplevelse, om platsen förändras då reagerar vi. Och platser förändras, låt oss ta arbetsplatsen som exempel. Den fysiska utformningen av en arbetsplats beror på olika faktorer, konjunkturläget ger synen på yteffektivitet, de senaste forskningsrönen ger hälso- och produktivitetsperspektiv, innovativa tekniska lösningar förändrar vår mobilitet och flexibilitet och trender formar platsen i form av image- och varumärkesbyggande. Idag är aktivitetsbaserade arbetsplatser i ropet. En orsak är att de anses kostnadseffektiva men även moderna, kreativa och  flexibla – modeord som en verksamhet gärna associeras med.

Hur upplevs då en aktivitetsbaserad arbetsplats, stämmer arkitektens intentioner och marknadsförarens utfästelser med verkligheten när arbetsplatsen väl befolkas? Inte riktigt, en förändrad plats innebär inte per automatik ett förändrat beteende. I flytten följer inte bara bohag med utan även medarbetare och med dem den rådande kulturen – djupt rotade rutiner, mönster och sociala behov som tar sig olika uttryck i den nya miljön. Någon vill gärna ha ”sin” plats och försäkrar sig om detta genom att komma tidigt, vissa ”paxar” platser till sig och sina kollegor vilket leder till en förstärkt ”vi-och-dem kultur”.
En clean desk policy kan upplevas som tidsödande och ineffektivt
när arbetsmaterialet skall hämtas ut från förvaringsboxen på morgonen och låsas in på kvällen.  Att inte ha en egen arbetsplats upplevs som opersonligt och stressande, liksom att alienation kan uppstå om ingen fast punkt erbjuds. En tom arbetsplats väcker inte frågor – om vederbörande är på tjänsteresa eller sjuk – dvs. man ”saknas” inte på arbetsplatsen utan blir mer osynlig. Frånvaron av bekräftelser i form av ett leende från närmsta medarbetare eller en uppskattande blick gällande arbetsinsats leder enligt forskning till minskad arbetsglädje. Chefer menar att grupptillhörigheten går förlorad och att det svårt att leda när folk sitter utspridda. I de undersökningar som gjorts på aktivitetsbaserade kontor dominerar de negativa upplevelserna, men det finns även positiva dito. Vissa menar att det ger förbättrade synergieffekter, att man får positiva erfarenhetsutbyte i vardagen och att korta möten på stående fot upplevs som mer effektiva och befriande.

Det sociala rummet är i ständig förändring och skapas och återskapas av oss människor över tiden. Aktivitetsbaserade kontor är på god väg att ersätta det kritiserade kontorslandskapet, men redan nu ses nya arbetsplatser ta form, t.e.x kombi- och projektkontor. Ny teknik, forskning och trender påverkar och förändrar kontinuerligt uppfattningen av en plats. Hur vi förhåller oss till den nya miljön beror på hur väl platsen tillgodoser våra förutsättningar och behov liksom våra sociala normer och värderingar. Helt enkelt den kultur som vi skapar runt omkring oss för att må bra och fungera på platsen.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

antropo arbetar med verksamhetsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen. Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi behov, värderingar och beteende. Kunskap som skapar insikt och leder till förändring. antropo.se