månadsarkiv: december 2020

Organisationens konflikter

Det kan synas märkligt att skriva om en organisations konflikter nu när julefriden snart skall lägra sig. Men samtidigt är saker och ting inte som de brukar vara, pandemin har gjort att många arbetar hemifrån och fått tid att reflektera över arbetsplatsens gemensamma trevnad och strävan såväl som plats för frustration och konflikter. 

Konflikter inom en organisation kan grovt delas upp i tre grupper; praktiska, emotionella och professionella. Där den praktiska konflikten handlar om organisationens erbjudande, t.e.x hur produkter och service skall utformas. Den emotionella är av mer personlig karaktär och hotar inte sällan den enskildes integritet. Den professionella rör oenigheter som hierarki, makt och status. Nu håller sig en konflikt sällan sig inom sitt område, t.e.x kan en praktisk konflikt mycket väl sprida sig och även bli både professionell som emotionell. Oavsett vad tar de kraft och energi av de direkt berörda som organisationen i stort.

”Don´t mention the war.”
En större undersökning visar att 85% av amerikanska och europeiska ledare undviker att adressera frågor som riskerar att påverka kulturen. Om detta stämmer, att närmre nio av tio chefer undviker konflikter som berör kulturen, kan det vid ett första påseende ses som en konstruktiv strategi – men skenet bedrar. 
Kultur är den tysta sociala ordningen i en organisation. Som ett fint spunnet nät formar den värderingar, attityder och beteenden som kan vara både omfattande och beständiga. Där kulturella normer definierar vad som uppmuntras, avskräcks, accepteras eller förkastas inom en grupp. Det ger att om man undviker att adressera vissa ämnen skapas sociala tabun – saker som alla känner till men ingen pratar om. Faran med att bädda in en konflikt är att en tystnadskultur uppstår – samtidigt som problemet är ständigt närvarande.

En organisations kultur är inte en utan flera.
En organisations kultur är inte homogen till sin natur, utan utgörs av olika sub-kulturer som tillsammans utgör dess helhet. Där t.ex. kommunikation-, innovations, försäljnings- och it-avdelningen har sina föreställningar och prioriteringar. Enligt sociologen Emil Durkheim ett fullt naturligt beteende, då ”man först värnar om det egna.” 

Flera sub-kulturer kan verka som en motsättning i sig, då en organisation med hjälp av mer eller mindre beskrivande kärnvärden och ledord försöker sammanfatta verksamhetens identitet och kultur. Men att eftersträva en alltför homogen kultur kan vara kontraproduktivt i sig – anledningen till detta stavas förändring. 

Change is not strange – no change is strange.
Omvärlden är i konstant förändring, där värderingar, beteende, normer och föreställningar skiftar över tid. Se bara på hur de större trenderna i världen, som miljö, globalsering/nationalisering, teknikutveckling m.fl. har påverkat verksamheters förhållnings- och synsätt. En alltför homogen kultur kan som Daniel Kahneman skriver; ”göra oss blinda för vår egen blindhet”. 

En organisation med olika sub-kulturer, med skiftande synsätt och uppfattningar, kan motverka ett alltför statiskt tänk – där vi endast blir eko av varandra. Istället kan subkulturernas flexibilitet och självständighet bättre svara upp på förändringar och visa på möjligheter. Visst kan olika förhållningssätt skapa problem och konflikter, men behöver dessa enbart vara av ondo? Kan de inte även vara en indikation och katalysator på nödvändig utveckling och förändring?

Konfliktens potential.
All förändring av betydelse skapar motsättningar och konflikter. Liksom att konflikter skapar möjlighet till förändring. Det gäller att ha mod att adressera de konflikter som påverkar en verksamhets utveckling och kultur. Helt enkelt utveckla en strategi och process där man medvetet bejakar skillnader och tar vara på organisationens olikheter och styrkor. En miljö där olika synsätt får utrymme, där argument slipas och bemöts i en tes-antites-syntes-modell. För med en adekvat konflikthantering frigörs krafter som nytänkande, kreativitet och lösningar.

Alla organisationer bär på konflikter, som kan ge berörda grått nytt hår,
men låt oss avsluta i positiv anda och önska alla God Jul & Gott Nytt År!

Martin Hellryd – M.Sc. cultural analysis & business anthropology.

We bring human insights into strategy, organisation and innovation, in order to drive change. We believe understanding culture is key to success. antropo.se