Kategoriarkiv: Organizational Culture

Human-Centered Innovation

Revisionsfirman Price Waterhouse Cooper (PwC) gör årligen en internationell undersökning bland 1 400 CEOs. Den centrala frågan som ställs är: Vad kommer att bli avgörande framöver? Oavsett bransch framträder tre gemensamma nämnare. Morgondagens verksamheter är tech-drivna med en stor förståelse för människan och hennes behov; där tillit (trust) till en verksamhet och dess erbjudande blir avgörande. 

Svaret kan synas uppenbart; vi är påväg in i ett allt mer automatiserat, datoriserat och virtuellt samhälle. Men det intressanta är; att de även tror att all teknologi – trots dess förtjänster – kommer att öka gemene mans misstro gentemot tech. I en digital era, menar de, bör fokus på innovativa produkter och tjänster i än högre grad ligga på att utveckla samspelet mellan innovation och människa. Vackert så, men vad innebär det i praktiken?

Tillit, tillhörighet och identitet

För att svara på den frågan måste vi börja med att ta ett övergripande perspektiv. Det globaliserade landskap som gemene påverkas av i dag är långt mer komplext än tidigare; där så vitt skilda utmaningar som klimatpåverkan, geopolitiska förändringar, rättvisa och integritet (läs sociala media) är parametrar som vi påverkas av och även förväntas förhålla oss till. 
Där de val vi gör eller avstår ifrån, de produkter och tjänster vi använder eller ratar, de värderingar och organisationer vi gillar eller dissar, skapar vår identitet och tillhörighet.
Dessa val är individuella men samtidigt hämtade från en kollektiv tillhörighet – oftast den grupp eller grupper vi vill identifiera oss med. I de val som görs blir tillit avgörande – för de speglar hur vi vill vara och uppfattas av andra.

Human-Centered Innovation

Vilka krav ställs då på ett innovations-team – d.v.s. att utveckla innovationer som svarar upp mot våra dels fysiska och dels mentala och sociala behov? 

Vi har alla olika förutsättningar men ett par arketyper är gemensamma för oss människor. Vi är den visa människan – Homo Sapiens – som söker, kartlägger och införlivar ny kunskap. Likaså är vi den lekande människan – Homo Ludens – där vi redan från födseln lär och utvecklas genom leken. Och vi är den nyfikna och skapande människan – Homo Faber – ständigt sökande efter nya idéer och lösningar. 

Den vise, lekfulla och skapande människan avspeglas i vår vardag och det är i interaktionen mellan dessa som korsbefruktning möjliggörs – där olika perspektiv öppnar upp för nya kunskaper och insikter. I detta landskap utvecklas idéer och innovationer. 

Landskapet

För att verkligen förstå på djupet måste vi lämna vår comfort zone, våra förutfattade meningar och föreställningar, för att istället sätta oss in i användarnas vardag och förstå vad som verkligen skapar mening. Genom att ta del av användares berättelser, vardag och miljö, kartläggs föreställningar, värdering, beteende och behov. Vad man upptäcker är att den vise, lekfulla och skapande människan, enligt Harvard-professorn Howard Gardner, besitter nio intelligenser (multiple intelligences).

Dessa benämns:

  • Logisk/matematisk intelligens – d.v.s. utveckla hypoteser och dra logiska slutsatser.
  • Lingvistisk intelligens – förmågan att uttrycka och påverka andra.
  • Spatial/visuell intelligens – förmågan att se tredimensionella figurer och perspektiv.
  • Kroppslig intelligens (kinestetik) – förmågan att koordinera tankar och kroppsrörelser.
  • Social intelligens – social kompetens och samspel med andra.
  • Självkännedom – medvetenhet om egna tankar, känslor och vilja. 
  • Musikalisk intelligens – förmågan att urskilja toner/ljud, rytm och klangfärg.
  • Naturintelligens – förståelse för levande sammanhang i natur och miljö. 
  • Existentialism – förmåga till reflektion över frågor kring t.ex. filosofi.

Critical Thinking, Communication, Cooperation & Creativity

Ett integrerat innovationsteam som omfattar dessa kompetenser skapar en större förståelse –  ett kognitivt tänkande. Där en läroprocess som inkluderar kritiskt tänkande, kommunikation, samarbete och kreativt, genererar insikter. Idéer som ligger till grund för innovationer som boostar innovationsutvecklingen och bejakar människans förmågor och sinnen.

Morgondagens innovationsteam kommer även framöver bestå av tech- och ingenjörskompetenser men även införliva kompetenser som har kunskap om människans kognitiva och emotionella värden.
Denna morgondag är redan en realitet bland flera branscher såsom: health-tech, gaming och automotive. De har insett att en fördjupad förståelse (deep empathy) är den mest kraftfulla innovationsmetoden för att skapa tillit och mening.
Vill du veta mer? Tveka inte att kontakta oss. 

Martin Hellryd – M.Sc. Business Anthropology & Culture Analysis.

We bring human insights into strategy, organization, and innovation.
We believe understanding culture is key to success. 
antropo.se

Tillbaka till framtiden?










Hur har pandemin påverkat synen på arbete? Kommer allt fler att arbeta allt mer på distans? Ser vi en ökad flexibilitet mellan fritid och arbete? Kommer hybridarbete bli den nya normen?

Vi lever i dag i en värld som till mycket styrs av teknologi och en alltmer ökande digitalisering. Ett samhälle som gör att vi i praktiken kan connecta överallt och arbeta från en skärm. En tekniks utveckling som inte bara påverkat balansen mellan arbete och fritid utan i än högre grad synen på densamma.

Distansarbete och flexibilitet är inte kopplad till Covid-19 – pandemin ställde det förvisso på sin spets – men trenden började långt tidigare. Flera större verksamheter som t.e.x. IBM införde distansarbete redan på 90-talet, men upphörde med det då de inte såg några direkta fördelar.
Men det går inte att jämföra igår med idag – det digitala landskapet är ett annat, trenden talar för att flexibelt arbete kommer att fortsätta öka. Det finns omfattande studier som visar på att medarbetare ställer krav på större flexibilitet – om inte detta tillgodoses söker de sig vidare. Den allmänna meningen är att; ”Det viktiga är inte fysisk närvaro på en arbetsplats, utan att arbetet blir gjort och deadlines hålles.”

Win – Win?
Hybridarbete har fördelar både för medarbetare som verksamhet. De förstnämnda slipper att lägga tid på att pendla, vilket frigör tid och ger en bättre balans mellan arbete och fritid. Detta ligger i linje med att även arbetsgivare tror att större flexibilitet skapar bättre balans mellan arbete och fritid, men även att hybridarbete med en 24/7-flexibilitet kan stödja produktiviteten – och inte minst dra ner på kontorsyta och hyreskostnad.

Som många verksamheter upptäckte under pandemin behöver man förhålla sig till bl.a. arbetsmiljölagen och försäkringsansvar vid distansarbete. Liksom datasäkerheten och den digitala mognaden i organsiationen. Fyra områden bland flera som påverkar verksamhetens möjlighet och grad till hybridarbete
Tekniska, juridiska och säkerhetsmässiga frågor kan lösas – däremot finns det ytterligare en parameter som är än mer komplex – människan. Även om vi lever i en alltmer digitaliserad värld består vi inte av siffror och data – vi är fysiska varelser med behov, känslor och värderingar. 

Forskning visar att förhållandet till arbetet, organisationen och dess kultur förändras vid hybridarbete. Nedan ett par exempel som belyser detta;

  • Ökad friktion mellan de som kan arbeta på distans och de vars arbete kräver närvaro – där ett vi och dem kan utvecklas.
  • Alienation mot organisationen smyger sig på – där tillhörighet, gemenskap och lojalitet ifrågasätts.
  • Hybridarbete missgynnar kvinnor som tar ett större ansvar för hem och familj.
  • 24/7-tillgänglighet skapar stress.
  • Digitala-möten påverkar kreativiteten menligt.  
  • Arbetsplatsen är för vissa en frizon – bort från hemmets friktioner.
  • Känslan av ensamhet, oro och depression tilltar.

Homo socius
Människan är i grunden en social varelse, filosofen Martin Buber uttryckte det som; ”vi blir till i relation med andra.” Det är i de mellanmänskliga relationer vi förstår inte bara andra utan även oss själva.
Detta sagt är vi alla olika, vissa är mer sociala, andra föredrar en större del av ensamhet, vissa uppskattar en högre grad av flexibilitet, andra en mer kontrollerad tillvaro – allt efter personlighet, omständigheter och förutsättningar. Distansarbete och flexibilitet är således individuellt.

Hur skall då en organisation förhålla sig till hybridarbete och ökad flexibilitet? Det finns inget givet svar. Pandemin tvingade fram förändringar inom organisationen för att det var ett reellt hot. När detta yttre hot nu håller på att klinga av inträder ett nytt tillstånd. Ett tillstånd där varje bransch, organisation och kultur har skiftande förutsättningar att införa hybridarbete.
Tillvägagångssättet blir att i samverkan med medarbetarna hitta former som man tror kan fungera – men samtidigt vara just flexibel nog att justera och ändra på det som inte fungerar. Där förändringar inte skall ses som ett misslyckande, utan som en lika normal som viktig del av processen.

Hur påbörjar man en omställning till en flexibel organisation där hybridarbete blir vardag? Ett första steg är att kartlägga verksamhetens operativa behov samt klargöra synsätt, föreställningar, normer och vädreringar bland medarbetarna. Detta kan göras med hjälp av en en kvalitativ undersökning, där behov, gaps och förutsättningar identifieras och analyseras. Utifrån det kan man börja dra upp riktlinjer och förslag på hur ett distansarbete skall utformas. Det är ett omfattande arbete, och inget man kastar sig huvudstupa in. Kejsar Augustus livsdomsord – festina lente – skynda långsamt, kommer väl till pass även i våra dagar.

Nästa ”logg” kommer inom kort och går då närmare in på hybridarbetet och vad tänka på i en succesiv omställning till hybridarbete.

Martin Hellryd – M.Sc. Business Anthropology & Cultural Analysis.

We bring human insights into strategy, organization and innovation.
We believe understanding culture is key to success.  antropo.se

Organisationens konflikter

Det kan synas märkligt att skriva om en organisations konflikter nu när julefriden snart skall lägra sig. Men samtidigt är saker och ting inte som de brukar vara, pandemin har gjort att många arbetar hemifrån och fått tid att reflektera över arbetsplatsens gemensamma trevnad och strävan såväl som plats för frustration och konflikter. 

Konflikter inom en organisation kan grovt delas upp i tre grupper; praktiska, emotionella och professionella. Där den praktiska konflikten handlar om organisationens erbjudande, t.e.x hur produkter och service skall utformas. Den emotionella är av mer personlig karaktär och hotar inte sällan den enskildes integritet. Den professionella rör oenigheter som hierarki, makt och status. Nu håller sig en konflikt sällan sig inom sitt område, t.e.x kan en praktisk konflikt mycket väl sprida sig och även bli både professionell som emotionell. Oavsett vad tar de kraft och energi av de direkt berörda som organisationen i stort.

”Don´t mention the war.”
En större undersökning visar att 85% av amerikanska och europeiska ledare undviker att adressera frågor som riskerar att påverka kulturen. Om detta stämmer, att närmre nio av tio chefer undviker konflikter som berör kulturen, kan det vid ett första påseende ses som en konstruktiv strategi – men skenet bedrar. 
Kultur är den tysta sociala ordningen i en organisation. Som ett fint spunnet nät formar den värderingar, attityder och beteenden som kan vara både omfattande och beständiga. Där kulturella normer definierar vad som uppmuntras, avskräcks, accepteras eller förkastas inom en grupp. Det ger att om man undviker att adressera vissa ämnen skapas sociala tabun – saker som alla känner till men ingen pratar om. Faran med att bädda in en konflikt är att en tystnadskultur uppstår – samtidigt som problemet är ständigt närvarande.

En organisations kultur är inte en utan flera.
En organisations kultur är inte homogen till sin natur, utan utgörs av olika sub-kulturer som tillsammans utgör dess helhet. Där t.ex. kommunikation-, innovations, försäljnings- och it-avdelningen har sina föreställningar och prioriteringar. Enligt sociologen Emil Durkheim ett fullt naturligt beteende, då ”man först värnar om det egna.” 

Flera sub-kulturer kan verka som en motsättning i sig, då en organisation med hjälp av mer eller mindre beskrivande kärnvärden och ledord försöker sammanfatta verksamhetens identitet och kultur. Men att eftersträva en alltför homogen kultur kan vara kontraproduktivt i sig – anledningen till detta stavas förändring. 

Change is not strange – no change is strange.
Omvärlden är i konstant förändring, där värderingar, beteende, normer och föreställningar skiftar över tid. Se bara på hur de större trenderna i världen, som miljö, globalsering/nationalisering, teknikutveckling m.fl. har påverkat verksamheters förhållnings- och synsätt. En alltför homogen kultur kan som Daniel Kahneman skriver; ”göra oss blinda för vår egen blindhet”. 

En organisation med olika sub-kulturer, med skiftande synsätt och uppfattningar, kan motverka ett alltför statiskt tänk – där vi endast blir eko av varandra. Istället kan subkulturernas flexibilitet och självständighet bättre svara upp på förändringar och visa på möjligheter. Visst kan olika förhållningssätt skapa problem och konflikter, men behöver dessa enbart vara av ondo? Kan de inte även vara en indikation och katalysator på nödvändig utveckling och förändring?

Konfliktens potential.
All förändring av betydelse skapar motsättningar och konflikter. Liksom att konflikter skapar möjlighet till förändring. Det gäller att ha mod att adressera de konflikter som påverkar en verksamhets utveckling och kultur. Helt enkelt utveckla en strategi och process där man medvetet bejakar skillnader och tar vara på organisationens olikheter och styrkor. En miljö där olika synsätt får utrymme, där argument slipas och bemöts i en tes-antites-syntes-modell. För med en adekvat konflikthantering frigörs krafter som nytänkande, kreativitet och lösningar.

Alla organisationer bär på konflikter, som kan ge berörda grått nytt hår,
men låt oss avsluta i positiv anda och önska alla God Jul & Gott Nytt År!

Martin Hellryd – M.Sc. cultural analysis & business anthropology.

We bring human insights into strategy, organisation and innovation, in order to drive change. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

Kulturens kraft – del 2.

En organisations kultur är inte en isolerad företeelse utan påverkas av förändringar i omvärlden, såsom globalisering, nationalisering, urbanisering, klimatpåverkan och teknologisk utveckling. Förändringar som i sin tur påverkar den rådande marknadskulturen, d.v.s. kunders och användares agerande. Beteende och hållningar som slår igenom på organisationen och dess innovationskultur.

You can’t copy culture!
Varje organisation bär på en inneboende kultur. Vid t.e.x en strategisk förändring krävs ingående kännedom och förståelse om kulturen – då denna kan kväva eller ge syre åt en förändringsprocess. En stark och frisk kultur stödjer inte bara strategier utan genererar fördelar som att;

  • Skapa konkurrensmässiga fördelar. 
  • Uppbåda motståndskraft under tuffare tider.
  • Skapa lojalitet som är många gånger starkare än regler och förhållningssätt.
  • Generera ett positivt värde i resultatrapporten.

Men den starkaste fördelen på en konkurrensutsatt marknad är att;
strategier kan kopieras – men ingen kan kopiera en kultur.

Omvänt ger en svag kultur eller okunnighet om denna negativa konsekvenser, t.e.x.;

  • En kultur som tas för given kan förblinda en organisation gentemot förändringar i omvärlden.
  • Om kultur och strategi kolliderar – då vinner kulturen.
  • Kulturella missförhållande är mer skadliga än strategiska.
  • En svag kultur kan fälla även en stark organisation.

Lednings- och styrelsekultur.
Dagens tidsanda prioriterar det kvantitativa och mätbara. I en sådan miljö framstår kulturen närmast som svårförståelig och ogripbar då den inte låter sig inrättas i tabeller och excel-ark. Vilket leder till att marknads- organisations- eller innovationskulturen sällan får utrymme på lednings- och styrelsemöte. Att inte förstå eller aktivt adressera kulturen är ett missbruk av verksamhetens starkaste styrinstrument, då medarbetare är lojala främst mot den rådande kulturen och i andra hand mot strategier. 

Det omätbaras värde.
Kultur är inte Big Data – kultur är Thick Data. Kvalitativa, mjuka värden som förklarar det subjektiva och känslomässiga. Värden som föreställningar, behov, känslor och värderingar – förankrade i vanor, traditioner och normer.
Värden som har en större inverkan på en verksamhets resultat än vad relativt själlös statistik ger.  

Till syvende och sist handlar det inte om att ställa den ena datan mot den andra. Det är i samspelet mellan Big Data och Thick Data som de verkliga insikterna fås – där den kvantitativa datan kläds med berättelser, känslor och föreställningar och kommer till liv. Helt enkelt ger insikter och förståelse för vad som skapar mening.

Martin Hellryd – fil. master cultural analysis & business anthropology

We bring human insights into strategy, organisation and innovation in order to drive change. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

Organisationens kultur(er) del 1

En organisations kultur framhävs idag såsom bärare av verksamhetens värderingar och förhållningssätt. Där kulturens betydelse sägs vara avgörande för verksamhetens utveckling och inte sällan benämns som organisationens själ. En värdegrund som summeras i ett antal värdeord – som ofta förblir just bara ord.

En organisations kultur är inte synonymt med begrepp som jämlikhet, transparens, nyfikenhet, mångfald, kreativitet, ödmjukhet och dess likar – oavsett deras vikt. Hårddraget kan man likställa dessa med gångbara modeord som för stunden bejakas av den rådande samhällskulturen. Värdeord som trots sin aktualitet saknar ett egentligt värde då de bejakas och tillämpas av alla. Ord som varken är unika eller särskiljande, och endast i ringa mån utgör organisationens ”själ” eller ”DNA”. 

Vad är då en organisations kultur?
En  organisation kan sägas vara; en grupp av människor som tillsammans arbetar mot ett gemensamt syfte eller mål. 
Kultur är än mer komplext. En erkänd definition på kultur är att den är; gemensam och inlärd, där artefakter, symboler och föreställningar utgör en gemensam grund – en grund som är i ständig förändring. En kultur är m.a.o. inte huggen i sten, den påverkas och förändras av omgivande trender i samhället, t.e.x i form av urbanisering, globalisering, klimatpåverkan och inte minst den teknologiska utvecklingen.  

En organisations kultur är inte heller en utan flera. Den organisationskultur som lyfts fram på t.ex. hemsidan eller i verksamhetsberättelsen kan sägas vara den önskvärda eller formella kulturen – parallellt lever en informell kultur som i sin tur består av flera mikrokulturer. En it-avdelning som ”kör sin grej”, ett affärsområde som ”gör på sitt sätt”, en specifik ledningskultur, som i sig själv inte behöver vara samstämmig. Dessa kulturer verkar bredvid varandra – många gånger med just ledningens goda minne. Detta kan synas motsägelsefullt men är de facto nödvändigt för verksamhetens utveckling. 

Martin Parker, professor i organisationskultur, menar att en lednings samstämmighet såväl som motsättningar speglar organisations diskrepans. Denna diskrepans är – om den inte är alltför avvikande – både nyttig som fruktsam för en organisations utveckling och överlevnad. Ett alltför samstämmigt synsätt kan bli för enkelriktat i en komplex och föränderlig miljö, då en verksamhet kontinuerligt måste  ifrågasätta sin befintliga position.

Organisationens starkaste styrinstrument
En organisations kultur kan förvisso beskrivas som verksamhetens själ, då den många gånger är lika komplex, mångfacetterad och irrationell som dess medarbetare. Att klä den i endräkt i form av mer eller mindre schabloniserade ord är däremot att förringa dess inneboende kraft. Kultur är mycket starkare än så – rätt skött är den organisationens mest kraftfulla styrinstrument.

Nästa inlägg kommer att belysa just vilken kraft en organisations kultur har.  Vilka fördelar en stark och medveten kultur ger – respektive vådan med en svag kultur. För varje organisation har en kultur – oavsett vilka ord man klär den i. 

Martin Hellryd – fil. master cultural analysis & business anthropology

We bring human insights into strategy, organisation and innovation in order to drive change. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

Det digitala landskapet

Den digitala utvecklingen skapar fantastiska möjligheter men väcker även frågor. Dels farhågan att ”digitaliseringen” reducerar oss som människor och ger upphov till etiska som moraliska frågor, och dels att området i sig självt känns oöverskådligt. Där okunnighet, föreställningar och inte minst terminologin, i form av akronymer som AI, VR, AR och IoT, bidrar till begreppsförvirringen.

Det ligger i människans natur att förhålla sig avvaktande till förändringar – samtidigt är vi även kodade till att vara nyfikna varelser. En nyhet är alltså tveeggad. Nedan ett par exempel.

Idag finns det Parkinson-patienter som har elektroder inopererade i hjärnan. Elektroder som kontroller, reglerar och styr impulser i syfte att skapa ett meningsfullt liv även för den som har en svår neurologisk sjukdom. I morgon kanske vi alla är ”chippade”. Ett chip som t.e.x. håller koll på vår hälsa. Digitalisering ger således fördelar, men skapar även konflikter, t.e.x om försäkringsbolaget kräver ”chippning” för att man skall få en lägre premie eller överhuvudtaget bli försäkrad.

Något så vardagligt som en tröja kan framöver vara utrustad med en sensor som anpassar materialets egenskaper efter rumstemperatur eller väder. Återigen, det ger fördelar – vi slipper t.e.x frysa, eller bli svettiga om vi behöver springa ifatt bussen. Samtidigt är vi biologiska varelser, vi är skapta att reglera temperaturen genom att svettas –liksom att springa…

”Around, on and in us.”

Digitaliseringen kommer framöver omforma områden som t.ex. hälsa, livsmedel, energi, konfektion, information och kommunikation. I olika former kommer den att vara runt, på eller i oss. Oavsett hur och på vilket sätt är den en del i utvecklingen, och kommer integreras i vår vardag, precis som tidigare teknologisk utveckling gjort.

Detta sagt, så är inte digitaliseringen något självständigt allenarådande. Sju av tio innovationer kommer fortfarande att misslyckas vid lanseringen. För ny teknik skapar inte mening i sig själv. Den bedöms på sin nytta och hur den skapar mening och upplevs för en viss grupp av användare. T.e.x hur vi identifierar oss med tekniken, hur den påverkar vår syn på tillit och ägandeskap, behov av integritet,  känslan av tillhörighet, upplevelse av kontroll, mobilitet och connectivity, för att nämna några områden. Det krävs m.a.o. ett holistiskt synsätt redan vid idégeneringen för att utveckla en produkt eller tjänst som skall lyckas nå sin marknad.

Digital antropologi

Digital antropologi är ett område som fokuserar på hur vi förhåller oss till teknik, hur vi integrerar och använder tekniken i vår vardag. D.v.s. på vilket sätt den skapar mening. Verksamheter som Intel, Apple och Sony, m.fl.  har insett detta och samarbetar idag antingen med antropologer, eller bygger upp regelrätta avdelning inom User Insights.  De har förstått vikten av vad verklig insikt och förståelse för användaren genererar för nytta –
inte minst för den egna organisationen och dess innovationsförmåga.

Det digitala landskapet ställer m.a.o. krav på både teknisk kompetens som förståelse för människan och hennes behov och värderingar. Det är först när ”hard and soft skills” samverkar – i form av insikt, uttolkning och implementering – som verkligt fungerande lösning skapas och resultat uppnås.

 

Martin Hellryd – fil. master cultural analysis & business anthropology

We bring human insights into strategy, organization and innovation in order to drive change. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

If Change then Human else…

Idag ligger den digitala utvecklingen högst upp på de flesta styrelsers agenda. Skälet till detta är i lika hög grad känslomässigt som rationellt. Dels rädslan för att hamna på efterkälken och därmed riskera att slås ut, och dels möjligheten att ”städa” inom organisationen, i produktutbudet såväl som bland medarbetare – allt för att ligga rätt gentemot morgondagens teknik i form av IoT, AI, AR m.fl.

Det är lätt att tro att i och med förändringen är digitalt driven så kommer software-teknologin vara avgörande. Så är inte fallet – teknologin skapar förutsättningar – men det är insikten och förståelsen marknaden som skapar avgörandet. Eller som Steve Jobs uttryckte det: ”It´s not about how much money you have – it´s about the people, how they are led and how much you get it.”

Glassholes

Den digitala utvecklingen kommer onekligen utmana en verksamhet i avseende på rådande innovationskultur och förståelse för marknadens behov och reaktioner.
Låt oss ta ett välkänt exempel. Under en period satsade Google enbart på hard skills eller STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) – och rekryterade den typen av kompetenser från olika toppuniversitet.
Det var denna likriktade kompetens som utvecklade Goggle Glass – smarta glasögon som gav uppdaterad information. Nu kunde bäraren av glasögonen få GPS-direktioner i form av pop-ups, t.ex. om ett bra café i närheten, eller i real tid låta en vän ”följa med” när man själv paddlar ner för en flod i främmande land. Vem vill inte ha ett par sådana glasögon!? Många visade det sig. Att någon går omkring och filmar med sin smartphone kan upplevas som integritetskränkande, men att inte veta om man blir filmad eller inte, väckte än starkare känslor. Det gick så långt att Google Glasses förbjöds på vissa platser, och ägaren till dessa glasögon sågs på som suspekta och lite ”creepy”. Glasögonen floppade och drogs in.

Vad lärde sig Google av detta? Jo, att en produkts eventuella framgång inte enbart beror på hard skills utan kanske än mer på soft skills, d.v.s. förståelse för människan och hennes behov, värderingar och beteende.

Mjuka och hårda värden

Vad kan då soft skills rent konkret bidra med till en verksamhets utveckling? Genom en ökad förståelse för människans beteende, t.e.x synen på social interaktion kan en verksamhet flytta sig från ett snävt produktperspektiv till ett mer inkluderande synsätt.

För att hårdra det; en produkt eller tjänst är inte bara en produkt eller tjänst i sig själv – de är laddade med så mycket mer i form av tillit, förväntan, status, tillhörighet, förhoppningar, trygghet o.s.v. Det är inte hur digital en produkt eller tjänst är – utan på vilket sätt den löser, tillgodogör och svarar upp på ett behov som är avgörande.

Med hjälp av en etnografisk undersökningar kan en affärsantropolog få insikter om hur vi t.e.x förhåller oss till en viss digital teknologi, på vilket sätt den skapar mening eller inte – vilket i sin tur ger förutsättningar för att bättre utveckla produkter och tjänster – lösningar som verkligen skapar värde. Det är först när kompetenser inom soft- och hard skill samverkar som riktigt framgångsrika resultatet kan fås.

I nästa avsnitt kommer vi att gå djupare in på soft skills – dvs mjuka värden – hur de kan identifieras, översättas och integreras i innovationsarbetet.

Martin Hellryd – fil. master cultural analysis & business anthropology

We bring human insights into strategy, organization and innovation in order to drive change. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

HR & Innovations-paradoxen – del V

Vi lever i en tid där ny kunskap och tekniska lösningar ser dagens ljus i ett allt snabbare tempo. Förändringar som ställer rådande synsätt och strukturer på ända. Man skulle kunna förledas tro att människan är förändringsbenägen av naturen, men så förhåller det sig inte.
Våra hjärnor är tvärtom konstruerade för att undvika större förändringar, då det förknippas med fara och osäkerhet. Trots det verkar vi ohämmat bejaka t.e.x ny teknologi. Anledningen stavas dels nyfikenhet – men även till viss del osäkerhet, t.e.x rädslan att hamna på efterkälken. Om konkurrenten utvecklar en ny lösning, då måste vi illa kvickt svara upp för att inte riskera försvinna på sikt.

Det är inte enbart en alltmer globaliserad affärsvärld som drivit på innovationstakten, utan framförallt den tekniska utvecklingen. Fortune 500- företag har på mindre än ett halv sekel sett sin beräknade livslängd minska från över 60 år till under 20. Retail, livsmedel och bilindustrin är bara några exempel på branscher som skakats i sina grundvalar av nya disruptiva lösningar. Företagsledningar har givetvis uppmärksammat förändringstakten. I PwC:s årliga undersökningar bland världens 1400 största företag svarade 84% av CEO:erna, att innovation var extremt viktig för tillväxtstrategin. Samtidigt var 94% missnöjda med den egna organisationens innovationsförmåga.

Detta leder oss in på HR och innovationsparadoxen. Ett av HR:s ansvarsområde är att skapa förutsättningar för medarbetarna att leverera mot nuvarande strategier och mål. Ett annat är att ta höjd inför en oviss framtid. M.a.o. dels skapa en miljö för rådande utmaningar, och dels ha en beredskap för morgondagen. Vari består problemet?
Paradoxen är att den ena kulturen befrämjar konformitet för ett effektivt genomförande, den andra ställer krav på medarbetare som vågar utmana rådande föreställningar. Den franske sociologen Emil Durkheim menade att socialisationsprocessen styr vårt handlande  – vi söker oss till dem som liknar oss, de som har gemensamma normer, värderingar och synsätt. Helt enkelt för att det är bekvämare och enklare att omge sig med folk som är som en själv. Och här består faran i konformitet – att alla tänker på samma sätt. En samstämmighet som kan få katastrofala följder, nedan ett par exempel:

  • en förledande samsyn fick  både Ericsson och Nokia
    att mer roat än oroat åse Apples inträde på mobilmarknaden.
  • mul- och klövsjukan uppstod som resultat av att
    forskare inom samma fält ansåg att idisslande kor kunde utfodras med köttmjöl.
  • ”A Kodak moment” gick från att vara en välkänd slogan till att bli synonymt med ett misslyckat ögonblick.

HR är inte sällan medveten om konformitets-fällan, men även de är en del av de gemensamma värderingar, traditioner och föreställningar som råder, och drabbas precis som en innovationsavdelning av ”hemmablindhet”.
Att skapa en kultur som uppmuntrar till innovation ställer krav på att HR möter utmaningen  – med en alltmer globaliserad arbetskraft och en snabbare teknologisk förändring – och främjar samarbete i form av kognitiv mångfald, d.v.s. personer med bakgrund inom olika kompetensområde. Kognitiv mångfald är avgörande eftersom den uppmuntrar till kreativitet och hjälper organisationer att utveckla lösningar som utmanar rådande föreställningar.
Mjukvarujätten SAP uttryckte denna insikt i en press release; “We share a common belief that innovation comes from the “edges”. Only by employing people who think differently and spark innovation will SAP be prepared to handle the challenges of the 21st century.”

Hur kan då HR bli medveten om att en kultur är alltför likformig? Reflexivitet kan vara ett sätt. Att förstå hur ens eget synsätt, ens bakgrund och värderingar skapar en viss kultur. Ett annat är att göra som vi antropologer gör och flytta ut sin arbetsplats där saker sker, växla mellan olika avdelningar, delta på möten och hänga med på kaffe-fikan.  Detta för att identifiera synsätt och attityder. Hur beteende belönas. Förstå hur likriktning och oliktänkande tar sig uttryck och bemöts. Hur medarbetare interagerar, vilka övertygelser som är rådande och vilka rutiner som dominerar…  Helt enkelt förstå den rådande kulturen med dess brister och förtjänster – och med dessa nyvunna insikter förbereda organisationen för framtiden.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

We bring human insights into strategy and innovation. With a business-anthropology perspective and by using the ethnographic method, we give you a deeper understanding of how people behave and interact – i.e. what creates meaning in our daily lives. We believe culture is key to success.
antropo.se

Innovatören – del IV

I tidigare inlägg har vi diskuterat sambandet mellan kreativitet, improvisation och innovation, såväl som vikten av att utveckla en organisationsmiljö som bejakar och stödjer innovationsprocessen. Nu är det dags att se närmare på själva huvudpersonen – nämligen innovatören och dennes framträdande egenskaper. 

Det finns en föreställning om att banbrytande innovationer utförs av ett kreativt geni som i kammarens ensamhet får en plötslig snilleblixt. Det är en enkel, önskvärd och tilltalande bild – men felaktig. Sanningen är att innovationer oftast är ett resultat av hårt arbete och i samklang med en grupps olika kompetenser. Det är i skärningspunkten mellan olika discipliner, bakgrund och kulturer som korsbefruktade idéer möjliggörs – där olika perspektiv öppnar upp för nya områden och insikter.

Gruppen är m.a.o. av stor betydelse, men studier visar att det de facto finns utmärkande egenskaper hos den enskilde innovatören. Personlighetsdrag som skapar förutsättningar för en innovativ förmåga.

1, Ett lösningsorienterat synsätt.
Innovatörer utmärks av att de ständigt är på jakt efter nyheter – i alla aspekter av livet. Deras nyfikna läggning gör att de söker efter nya utmaningar, liksom att identifiera möjligheter, ”gaps” och dolda behov. De är receptiva och snabba på att identifiera avvikelser – diskrepanser som i sin tur ger upphov till idéer.

2, Väl utbildad.
I motsats till populär föreställning är en framgångsrik innovatör sällan autodidakt, utan oftast skolade inom sitt eller angränsande område. Det är en förutsättning för att identifiera och tolka händelser såväl som lovande möjligheter. För utan en viss insikt och kunnighet är det svårt att skilja mellan relevant och irrelevant information – mellan ”oljud” och signaler.

3, Pro-aktiv och envis.
Den pro-aktiva läggningen  gör att innovatörer utforskar möjligheter, den andra egenskapen – att vara envis och framhärda – är en premiss för att nå fram. Det tar på krafterna att gå mot strömmen, att våga ifrågasätta och följa en väg som andra initialt ställer sig frågande eller rent av skeptiska till – därför krävs en rejäl dos av envetenhet.

4, Skynda långsamt.
I motsats till vad många tror är framgångsrika innovatörer organiserad och mer benägna än genomsnittet att göra medvetna riskavvägningar. (Högt risktagande är mer kopplat till företagsbildning än till själva innovationsprocessen.) Likaså finns en långlivad myt att systematisk arbete dödar innovation, men forskning visar på motsatsen. Systematiskt användande av en innovationsmodell ökar sannolikheten att utveckla en framgångsrik produkt med upp till fyra gånger.

5, Socialt kapital & kompetens.
En framgångsrik innovatör använder sitt nätverk för att mobilisera resurser och bygga starka allianser – internt och externt. De har insett att innovation är ett lagspel, och deras emotionella intelligens är ett drag som gör dem duktiga på att ”sälja” idéer och kommunicera såväl vision som strategi till övriga i teamet.

Ovanstående är ett par av de mer framträdande dragen som en framgångsrik innovatör kan uppvisa. Givetvis finns det fler, som t.ex. känsla för zeitgeist, d.v.s. att förstå den rådande tidsandan, såväl som intuition, en intuitiv känsla för vad som är ”rätt”.

Innovatörens egenskaper och förmågor är eftertraktade, men det betyder inte att de lätt låter sig anpassas till en organisation eller för den delen organisationen till dem. En kreativ innovatör är inte sällan utrustad med ett divergent tänkande – d.v.s. där ett problem belyses och angrips från flera olika håll för att finna sin lösning. Detta skall ställas mot ett mer konventionellt, konvergent tänkande, där en specifik lösning på problemet eftersöks. Skillnader i tankesätt kan bl.a. ge upphov till bristande kommunikation såväl som olika synsätt och leda till frustration. Om denna utmaning tänker vi prata om i nästa inlägg,
då HR:s roll  i relation till innovation behandlas.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

Vi ger en ökad kunskap och insikt om den rådande organisations-, innovations- och marknadskulturen. Genom att verkligen förstå sin samtid kan man bättre förutse och anpassa sig till morgondagens utmaningar. antropo.se
   "The trouble with fiction is that it makes too much sense, whereas reality never makes sense"
Aldous Huxley

Den misslyckade innovationsprocessen. Del III


Det finns en föreställning om att innovationsprocessen antingen är linjär och går från punkt A till B och vidare till C, eller att någon kreativ person plötsligt drabbas av en snilleblixt. Intet kunde vara mer felaktigt. Innovationer består av medvetet arbete och motgångar, vars resultat förvisso kan leda till ett Eureka-moment.
Innovation handlar främst om samspel och den kedja av händelser som uppstår mellan olika kompetenser. Olika kompetenser krävs, då en lyckad innovation skall svara upp mot tre områden:
– ett element av möjliggörande, t.ex. tekniskt genomförbart.
– en ekonomisk livsduglighet.
– efterfrågad såväl som användbar för brukaren.
Därav behovet av olika kompetensområden.

Innovationsprocessen
Själva innovationsprocessen kan enklast beskrivas med hjälp av en metafor i form av ett vattendrag. Ett vattendrag har sin källa liksom sitt utflöde. Ett vattendrag som meandrar sig fram genom landskapet.
Emellanåt stannar det upp, osäker på rätt väg, där ett bakvatten kan uppstå. Bakvatten får symboliserar det som flera framgångsrika innovatörer pekar på, vikten av tillåta sig att misslyckas. Inte en gång utan om och om igen.

Prof. Keith Sawyer framhäver åtta steg i en innovationsprocess:
1, Upptäcka och formulera problemet/behovet.
2, Inskaffa nödvändig kunskap/kompetens.
3, Samla in information.
4, Inkubera
5, Skapa/generera idéer
6, Kombinera idéer
7, Utvärdera idéerna
8, Presentera idéerna

Men det räcker inte med att bara förhålla sig till stegen, det är av vikt att organisationen har förståelse för och stödjer samtliga steg i processen. T.ex. kan steg 4 – inkubation – upplevas som en frustrerande tid. En tid då inget verkar ske, men likväl är detta steg avgörande för att låta idéer mogna fram och utvecklas, att ge kreativiteten fritt flöde. Här gäller inga regler eller begränsningar.  Det är ett otyglat vatten, där känslomässiga strömningar för idéerna framåt. Vissa sjunker till botten, andra kommer upp till ytan. Blir synliga och förs över till steg fem.

Kontroll & kreativitet
Vi lever i en tid som bejakar kontroll, vi vill kunna tidsbestämma och bokföra någon form av data i en process. Men kreativitet är inte mätbar till sin natur. Den kan vara både snabb som långsam, samarbetsvillig som motstridig, stegvis som flödande. Framgångsrika organisationer förstår detta.


Prof. Robert D. Austin hävdar att innovationer utvecklas ”on the edge of borders”, fortfarande förankrade i verkligheten men där man samtidigt tänjer på existerande gränser.
I sökandet tangerar man andra gränser som fantasi och kultur. Forskning visar att om dessa förenas, påskyndas och förbättras innovationsprocessen, liksom att kreativiteten främjas. Det är i gränslandet som skillnader och avvikande mönster framträder. Det är i mötet med andra områden som framtida innovationer kommer uppstå. Områden som bioteknik, biokemi, neuroteknologi och neuropsykologi kommer generar nya insikter om oss människor och leda till nya innovationer.

Människa & maskin
Detta leder oss in på transhumanism – idén om att människan kan utvecklas bortom nuvarande fysiska och mentala begränsningar. Låter detta lika främmande som skrämmande? Eller har vi sedan länge vandrat på denna väg? Att kryckan som hjälpte den halte, blev till en benprotes som i sin tur kommer erbjudas i form av ett nytt friskt organ hämtad från stamcellsforskningen?

Denna utveckling kommer behöva söka stöd, t.ex. inom antropologin, sociologin och filosofin. En undersökning gjord av PwC (2017 CEO Survey), pekar företagsledare på att det finns risk för att i takt med att interaktioner blir alltmer mer automatiserade, datoriserade och virtuella avtar den mänskliga faktorn och att en misstro kan sprida sig bland användare. Vinnarna – menar de – är de som utvecklar tjänster och produkter som seamlessly (sömlöst) interagerar med användare. För att lyckas krävs innovativa och kreativa personer med en djup förståelse för människan och hennes behov – helt enkelt en emotionell intelligens. Detta konstaterande får avsluta det tredje inlägget om innovation och fungera som övergång till nästa blogg; där själva innovatörerna och deras kvalitéer diskuteras.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

Utifrån ett affärsantropologiskt synsätt och m.h.a. den etnografiska metoden hjälper vi organisationer att utvecklas och få en större förståelse för organisations-, innovations- och marknadskulturen. antropo.se

”Companies live or die by their connection to culture.” 

                                                                                Grant McCracken