AI befinner sig forfarande i sin linda men genomsyrar redan stora delar av vårt samhälle. Vi finner den inom flera samhällsbärande funktioner som sjukvård, utbildning, försvar, övervakning, infrastruktur och energisektorn. Detta ger att AI är ett socio-tekniskt system, det vill säga att det är en del av ett samhälles transformation och integrerat i det sociala livet.
Två typer av AI
Grovt indelat kan man prata om två AI. Snäv intelligens är som begreppet säger en begränsad kunskap som är inriktad på att lösa en specifik arbetsuppgift. Med hjälp av ytlig maskininlärning kan man utvinna mönster och korrelationer ur en stor mängd data. Snyggt nog men det stannar vid det, programmet tar inte egna initiativ utan endast det det är instruerat till.
Djup maskininlärning däremot skiljer sig från den snävare och enklare kusinen genom ett betydligt mer kvalitativt lärande där maskiner självständigt utvecklar sin intelligens. Denna typ av lärande har tidigare setts som unikt mänsklig men AI-forskningen finner det allt svårare att dra en tydlig gräns mellan mänsklig och artificiell intelligens. Genom att basera ett AI-system i artificiella neuron-nätverk kan det gradvis lära sig nya saker och även utveckla sin egen struktur som utvecklar dess kognitiva och motoriska prestationer. Djup maskininlärning innebär m.a.o. att AI självständigt kan lära sig olika färdigheter.
Vilken påverkan får AI?
Teknik i sig själv har sedan urminnes tider setts som ett verktyg där människan beslutat över resultatet. Grundsynen har varit att människan nyttjar tekniska innovationer till sin fördel men att de inte påverkat oss som individer. (Ett påstående som kan ifrågasättas.) Men med uppkomsten av AI har synsättet förändrats. Föreställning om att det är människa före maskin och inte maskin före människa har börjat ifrågasättas.
Det finns huvudsakligen två ståndpunkter i vilken omfattning AI kommer att påverka samhället. Den mer moderata menar att AI kommer att ha ingående förändring på samhället och drar paralleller till hur IT-revolutionen förvisso påverkade men inte förändrade samhället i grunden.
Den andra skolan hävdar att AI är mer omdanande än när ångkraften drog igång den industriella revolutionen eller när samhället elektrifierades. Anledning är att tvärvetenskaplig sammanflätning mellan teknik, naturvetenskap och biologi kommer inte endast ge nya produkter och tjänster eller effektivisera sätt att utveckla och producera utan ändra samhället i grundvalarna. Hur denna framtid ser ut kan inte någon förutse –inte ens AI.
Teknik & etik
AI är ett tveeggat svärd, i den bästa av världar skapar den banbrytande möjligheter till gagn för mänskligheten och vår miljö, men kan även slå fel eller missbrukas med oöverskådliga konsekvenser. För till syvende och sist är AI teknik och teknik är inte ofelbar eller idiotsäker. Ett teknologiskt samhälle är förvisso mer effektivt men även mer sårbart. Det har inte minst visat sig när naturens krafter frigörs eller vid cyberattacker mot samhällsbärande system och verksamheter.
Den andra aspekten som AI för med sig gäller etiken och synen på oss människor. Inom flera samhällsområden reser sig etiska frågor om vem som har ägandeskapet. Till exempel; kan AI utvärdera en individ och göra rätt bedömningar? Om så är fallet riskerar vi då att förlora kunskap om vi överlämnar beräkningar, antagande och åtgärder åt själva tekniken? Innebär det i sin förlängning att vi förringar oss själva och blir mer passiva?
Den här typen av frågor undersöker bl.a. det tyska Etiska rådet, det vill säga hur digital teknik och i synnerhet AI påverkar människans självbild. Utifrån ett humanistiskt perspektiv studerar man hur centrala begrepp som intelligens, förnuft, handling och ansvar påverkas av komplexa interaktionerna mellan människa och teknik, samt de sociala effekter som följer av en ökad digitalisering. Nyckelfrågan är huruvida ägandeskapet och ansvaret vidgas eller försämras vid användning av AI.
Samhället & organisationen
AI:ns intåg innebär förändring. Förändring väcker känslor, alltifrån tilltro och hopp till misstänksamhet och oro. Oavsett bransch kan man inte ignorerar AI:ns utveckling utan man måste förhålla sig till den.
En organisation har i grunden fyra kulturer att förhålla sig till. Den första är samhällskulturen och ligger oftast utanför verksamhetens kontroll. Det ger att man måste ha fingret på samhällspulsen och förstå vilken inverkan AI har på vår verksamhet. Vilka trender utvecklas? Vilka beteende förändras? De tre andra är marknads- samt organisations- och innovationskulturen. Marknadskulturen har man endast en viss inverkan på då den styrs av samhällskulturen och dess utveckling. Liksom med samhällskulturen måste man ställa sig frågor. Hur kommer marknad och kunder agera? Har vi en innovationskultur som kan svara upp på förändringar? Genomsyrar och stödjer vår organisationskultur förändring? Detta är inte enbart frågor för ledningen, IT-avdelningen eller marknad då AI kommer att påverka och utmana hela organisationen. Därav är det av vikt att hela organisationen har förståelse för AI och dess utveckling. AI kommer att hantera många arbetsuppgifter, men det är inte en one-size-fits-all solution. Människan kommer även framgent spela en viktig roll i samhället som på arbetsplatsen.
Gardner & Darwin
Människan har enligt professor Howard Gardner nio typer av intelligenser, alltifrån ett logiskt-, spatialt- till ett socialt-tänkande. (Mer om dessa nio på Human-centered-innovation.) Det är med dessa kunskaper och förmågor som vi har utvecklat vårt samhälle, där AI endast är en – om än mycket kraftfull aktör.
Förändring är konstant, i framtiden är AI troligen en fullt integrerad del av ett samhälle som varken är hot- eller hoppfull utan mer troligen både ock, precis som vid tidigare paradigmskifte. Vad gör man då när man ser att förändring är på gång – jo, man medvetandegör sin organisation och anpassar sig successivt. För Darwins teori gäller även för en verksamhet; d.v.s. ”Survival of the fittest”. Eller med hans egna ord; ”Det är inte den starkaste som överlever, inte heller den mest intelligenta utan den som är bäst på att anpassa sig till förändring.”
Martin Hellryd – M.Sc. Business Anthropology & Culture Analysis.
We bring human insights into strategy, organization, and innovation.
We believe understanding culture is key to success. antropo.se