Kategoriarkiv: Organizational Culture

Kultur i förändring.

fans x 2
Vi lever i en föränderlig värld. Ny teknik, en ökande globalisering, klimatförändringar, lagar och regler påverkar oss alla och en var. Förändringar är naturliga, det motsatta – ingen förändring – är däremot ett onaturligt tillstånd.

De flesta förändringar passerar obemärkta. Vissa är smygande och svåra att upptäcka, men kan ha en djupgående inverkan på en organisation. Omvälvande förändringar s.k. paradigmskifte, är mer dramatiska och ritar fullständigt om landskapet. Ta informationsteknologins utveckling som exempel – den har helt förändrat synen på kommunikation, effektivitet och kontroll, för att bara nämna ett par områden. Ett annat exempel kan hämtas från  livsmedelsindustrin, som fått se ett förändrat beteende gällande synen på mat. Vi konsumenter har blivit mer medvetna i våra val och handlar alltmer ekologiskt, hälsosamt, etiskt, vegetariskt, osv. Vad man stoppar i sig har även blivit ett sätt att identifiera sig på. Bäst före datum för ”Bullens pilsnerkorv” har bara inte passerat den har även utgått från sortimentet.

I en föränderlig värld anpassar vi oss inte bara till det nya utan vi söker oss i än högre grad till det som uppfattas som bestående. En nyligen gjord undersökningen visade att bortemot hälften av alla VD:ar i de trettiotvå största börsnoterade bolagen i Sverige byttes ut under det senaste året – flertalet av tvingande skäl. Två direkta effekter av ett påtvingat VD byte är att pågående arbete ”stannar av” och att aktievärdet påverkas menligt på kort sikt. Allvarligt nog för en ekonomi som till viss del styrs av spekulation – men än större skada sker i själva organisationen. Organisationer är komplexa fenomen bestående av individer som reagerar känslomässigt. I en värld där ägare och ledning allt oftare byts ut, söker sig de kvarvarande medarbetarna till det som synes utgöra något beständigt. Oftast bestående av kollegorna, de som man dagligen utför sitt arbete med och allmänt förlitar sig på. Det blir alltså arbetskamraterna som får stå för stabilitet  och trygghet.

Belgium fans, World CupVerkar det långsökt? Låt oss hämta ett exempel från sportens värld. En stads fotbollslag är för många en lokal stolthet – som skapar samhörighet och lokalpatriotism. Förr i tiden bestod ett lag övervägande av lokala förmågor – men i takt med att idrotten blivit alltmer ”business” har spelarna blivit en handelsvara. Spelarna köps in från hela världen och laget liknas mest vid en främlingslegion. Legosoldater som utför sitt värv för den som för stunden betalar bäst. Klubbar har bolagiserats och folk från affärsvärlden utgör styrelsen. I denna ombytliga miljö har fansen sett sig om efter någon form av stabilitet, något att identifiera sig med, och funnit att det som är beständigt är de själva. Det är de, fansen, som utgör lagets identitet och själ. Ägare, styrelser och spelare må komma och gå – men fansen består.

Samma beteende sker i en organisation. I en obeständig ”värld” söker man sig till det som synes vara beständigt – d.v.s. den närmsta gruppen. Det är i denna miljö som synsätt, beteende och värderingar formas och permanentas. Värden som svårligen kommer att överges för andra. Detta gör det svårt för en ny ägare eller ledning att påverka den rådande kulturen, då dessa nya aktörer uppfattas som tillfälliga besökare. Detta ger att det kommer finnas – under mer eller mindre lång period – en från ledningen önskvärd företagskultur och den parallellt rådande kulturen. Den ena verkar på pappret – den andra i verkligheten.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till  förändring. antropo.se

Innovation & omvärlden.

en äkta marknadsföring är otroligt viktig!

Steve Jobs syn på innovationsutveckling kan sammanfattas i ett citat” It´s not about money, it´s about the people you have, how you´re led and how much you get it.” Om vi översätter till svenska så handlar  innovation inte om hur mycket man kan satsa på R&D, utan avgörande är rätt organisation, rätt människor och en förståelse för sin samtid. Sett så här låter det lika klokt som enkelt – nu vet vi som bekant att innovationsutveckling långt i från är enkelt. Oräkneliga lanseringar misslyckas och skälet till det är att man många gånger missbedömt marknadskulturen –  den rådande tidsandan.

De flesta innovationer (ej att förväxla med produktutveckling) är konstruerade inom organisationens välbekanta miljö och många gånger med ett uniformt tänk och synsätt. Givetvis finns det en marknadsförståelse för vad kunderna efterfrågar för stunden, men när det gäller hur de skall reagera på en nyhet – en innovation – är osäkerheten desto större.

En organisation, en marknad eller ett kundsegment är inte isolerade företeelser – de är delar av en en större kultur som har en direkt inverkan på verksamheten. Inom en organisation kan vi prata om främst tre kulturer som påverkar innovationsförmågan; organisationskulturen, innovationskulturen och marknadskulturen. Dessa är var och en i sig stora enheter men trots det bara delar av en än större kultur – den rådande samhällskulturen. Denna kultur innehåller storheter som en ökande globalisering, klimatpåverkan, syn på hälsa, förändring av åldersstruktur och inte minst den teknologiska utvecklingen. Övergripande storheter som är i ständig förändring och påverkar den enskilda verksamheten direkt eller indirekt.

Låt oss t.ex. se på hur upplevelsen av tid har förändrats. Vi har alla någon gång haft känslan av att tiden går allt fortare – att samhällstempot ökar. Professor Hartmut Rosa talar om social acceleration och nämner specifikt tre områden som förklarar denna känsla. Den första är den teknologiska utvecklingen, där den industriella revolutionen inte främst handlade om teknik utan om tid. Lewis Mumford beskrev det som att det var klockan som var motorn i den industriella revolutionen. En klocka som sedan dess tickat allt fortare, med effektivare produktioner, snabbare transporter och med en accelererande kommunikation, där gigabyte av data levereras på ett fragment av en sekund. En utveckling som lett till en allt snabbare samhällsförändring. Ta t.ex. utbildningsområdet och synen på kunskap, där en intensivare forskning leder till ständigt nya rön vilket ger att kunskap föråldras snabbare. Detta i sin tur påverkar hur vi lär oss saker och hur ofta vi måste ta in ny kunskap för att vara uppdaterade, t.ex. i form av ett nytt operativsystem, en ny programvara eller kommunikationskanal.

Denna samhällsacceleration påverkar vårt livstempo och vi upplever att vi har alltmer ont om tid. En paradox i sig – för om den teknologiska utvecklingen gett oss både snabbare transporter som kommunikation, då skulle vi ju få mer tid över, eller? Men det stämmer ju inte, istället upplever vi att vi har mindre tid. Förklaringen är att vi idag hinner med mer på samma tidsenhet som tidigare.
Ett brev, som det förr tog en vecka att få svar på, fås idag närmast omgående. På den tid som frigjorts hinner vi skicka ytterligare mejl – hundrafalt fler – men det har även lett till att vi behöver hålla fler bollar i luften. På så sätt ökar livstempot – folksjukdomar som t.ex. stress kommer som ett brev på posten, om nu liknelsen tillåts.
Men ett förändrat livstempo är inte enbart av ondo – förändringar skapar även möjligheter. Om tid upplevs som en bristvara, stress som ett problem och kunskapsförpackning som en möjlighet, ja, då skapas ju underlag för nya innovationer i form av produkter och tjänster. Det är det Jobs menade med att ha rätt organisation, rätt personal och ”…how much you get it.”

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till  förändring. antropo.se