På femtiotalet uppstod en ny grupp; tonåringar. De var födda efter kriget och andades framtidstro. De skapade sina egna ungdomskulturer som raggare och mods och inte minst rock´n roll-kulturen, med en syn på sex och droger som stred mot det rådande etablissemangets normer och värderingar. Men de var framförallt politiskt medvetna – gick med i medborgarrättsrörelsen, startade studentrevolten -68:a, deltog i Vietnamdemonstrationer och drog igång Womens Lib – m.a.o. de förändrade världen. De var de nya unga och de skulle aldrig bli gamla.
Nu är de på väg att bli det. Denna rekordgeneration har gett upphov till en omvänd befolkningspyramid – där färre unga skall ta hand om allt fler äldre. En ekvation som får håret att gråna på politiker, varav flertalet själva tillhör åldersgruppen – vilket gör det personligt och inte minst känslomässigt.
För ålder väcker känslor. Synen på t.ex. hälsa förändras, fysiska gränser och mentala förmågor gör sig gällande. Oftast står de strid med varandra. Hjärnan vill en sak – kroppen något annat. Även synen på ålder har förändrats – sextio är ingen ålder, sjuttio det nya femtio… Måhända något alltför hurtfriska tillrop – men visst fog finns, medicinska landvinningar har gjort att vi bara inte lever längre vi är dessutom friskare.
Denna nEXt generation – bröt inte bara med tidigare generationers synsätt – de gör det även idag. De är de nya äldre – en generation som sett världen, lärt sig främmande språk, utvecklat och omfamnat ny teknik – de tänker inte låta lite krämpor stoppa dem. Det här är en fix-it generation med betoning på IT.
De är dessutom köpstarka och vana att få vad de vill. Hur skall man då tänka för att nå denna grupp? För det första; gör upp med din egen och din organisations synsätt – denna grupp betraktar sig inte som äldre och funktionsnedsättning finns inte ännu i deras vokabulär. De vill fortsätta vara aktiva och de vill att ev. hjälpmedel som gör det möjligt att vara det identifierar deras livsstil och den miljö de rör sig i – inte den stigmatiserande sjukhusmiljön. Tänk ”street innovation” – utveckla & designa för hur folk använder produkten. Visa att du vänder dig till vuxna människor, där de inte blir tilldelade ett hjälpmedel utan där produkten avspeglar deras personlighet – där de har kontroll och bestämmer. Marknadsför produkten där folk vanligtvis handlar – presentera produkten som något för alla – inte gentemot en specifik grupp eller handikapp. Var inte rädd för att implementera teknik – men ge den ett vettigt namn och gör den mänsklig – IoT i all ära men beakta att integritet är i hög grad värdeladdat. Men innan allt detta; gå ut och prata och lyssna på dem – studera folk i sin rätta miljö – upptäck hur de verkligen använder din produkt eller tjänst – upptäck ”hidden needs & gaps”, vilka ”pains & gains” de upplever – och inte minst på vilket sätt den skapar mening i deras liv. Kunskaper som ligger till grund för idégenering, koncept och lösningar.
Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology
We bring human insights into strategy, organization, and innovation.
We believe understanding culture is key to success. antropo.se