Etikettarkiv: kulturanalys

En julens berättelse om innovation

december 12, 2017Innovation culturefenomenologi, Innovation, Kreativitet, kulturanalys, Sinnen@antropo

Det lackar mot jul, en tid av… Ja, vad är julen egentligen? Någon skulle säga traditioner, en annan en önskan om julefrid, en tredje ett överflöd av mat och släktingar… Själva upplevelsen kan m.a.o. variera i sådan grad att man kan hävda att julen är en innovation i ständig förändring.

Julen har genom generationer vävts fram från tre ”landskap”. Det första landskapet är fantasins – där känslor och sinnen formas till föreställningar, förhoppningar och drömmar. Det andra landskapet är det mer reella och påtagliga, där kunskap om t.e.x materialets egenskaper såväl som timmar av vedermödor format idéer till tjänster och produkter. Det tredje är kulturens landskap – i form av tolkningar, beteende och värderingar.
Kulturen kan sägas vara en spegling av de andra landskapen, där de fysiska och emotionella upplevelserna strålar samman och manifesteras i julspel, tomtebloss, hårda och mjuka paket, julklappsrim, dans runt granen, inlagd sill och midnattsmässa. För vi människor ”besjälar” saker och ting– alltifrån tomten till snö på julafton. Området kallas fenomenologi och handlar om hur vi förhåller oss till det vi omger oss med – på vilket sätt det skapar mening för oss.

Men det är inte bara julen som formas av de tre landskapen – utan alla innovationer är sprungna från dessa. I Act of Creation beskriver Arthur Koestler processen för hur upptäckter, innovationer och kreativt skapande samspelar mellan fantasi, kunskap och kultur. Hur de kreativa landskapen är besläktade med varandra, och hur de utifrån olika infallsvinklar skapar förståelse för det vetenskapliga till det emotionella. Det är mellan de olika disciplinerna som korsbefruktning möjliggörs – där olika perspektiv öppnar upp för nya insikter. I dessa samverkande landskap utvecklas innovationer.

Universums födelse

Låt oss sätta in ovanstående resonemang i ett konkret sammanhang. Som exempel tar vi tillkomsten av rymdteleskopet Hubble. Länge hade astronomer drömt om att kunna se ända tillbaka till när universum skapades – the Big Bang. Man ville få svar på frågor som; Hur gammalt är universum? Hur många galaxer finns det egentligen? Hur bildas stjärnor? I sökandet fanns även mer existentiella spörsmål; Var kommer vi ifrån? Hur kom vi hit? Vem är vi?

Astronomen Lyman Spitzer beskriver 1948 fördelarna med ett rymdteleskop som skjuts upp utanför vår atmosfär för att undvika att atmosfärisk turbulens påverkar bilderna.
Först tjugo år senare sätter Nasa idén i verket och utser Nancy Roman till projektansvarig. Ett projekt som visar sig ta 22 år att genomföra. 1986 planeras det för Hubbles avfärd, men rymdfärjan Challenger exploderar samma år och rymdfärjetransporter stoppas för överskådlig framtid.
Fyra år senare är det äntligen dags. Rymdteleskopet Hubble skjuts upp och placeras i en omloppsbana 560 kilometer ovanför jorden. Astronomer över hela världen jublar – äntligen skall världen få skåda universum som det verkligen ser ut. Förväntan är spänd till bristningsgräns när de första bilderna skickas ner. Ridå – bilderna är suddiga! Vilket antiklimax, astronomiska belopp hade investerats i projektet och så detta gigantiska fiasko! En nationell utredning tillsätts, samtidigt som forskarna försöker bli kloka på vad som gått snett. Det visar sig att spegeln lider av sfärisk aberration, förorsakad av en avvikelse vid själva slipningen som är mindre än en femtiodel av ett hårstrå. Vad göra? Skall hela projektet avfärdas och bli till rymdskrot? Eller kan man rädda det på något sätt?

Samtidigt som media driver med Hubble och jämför med Mr Magoo – tar en febril tankeverksamhet på NASA sin början. Femtio ideér på hur man skall åtgärda problemet läggs fram, någon i projektet kommenterar det som ”Fifty bad ideas”, då de kräver att man hämtar hem rymdteleskopet.

En sen kväll går sig en av forskarna hem till sitt hotell för att ta en dusch. Då han justerar duschhuvudet på ledstången slås han av en idé. Genom att placera speglar på en robotarm och applicera den på ett nytt instrument kan man korrigera de övriga instrumenten. Helt enkelt sätta glasögon på Hubble. Medan den nya linsen slipas till, tränar sju astronauter koreografiska rörelser i en bassäng. Allt för att kunna utföra precisionsarbetet att förse Hubble med ”glasögon” – ett arbete som krävde ”en balettdansörs kontroll över kroppen”.

”Ögonoperationen” lyckas och resten är som det heter historia. Hubble med en förmåga att uppfatta ljus 4 miljarder gånger svagare än det mänskliga ögat, visar inte bara upp knivskarpa bilder på vårt universum, utan även hur stjärnor föds och tar oss tillbaka till tiden för universums födelse.
Hubble-projektet är extremt på flera sätt – men det visar tydligt på hur en innovationsresa kan hämta idéer, inspiration och lösningar – i med- och motgång – från de tre landskapen; fantasi, kunskap och kultur.

”För att kunna förutse framtiden måste vi emellanåt blicka bakåt”, myntade en klok person. Något att begrunda när vi förundrat höjer blicken mot decembernattens mörkblå sammetsfond och blickar just bakåt i tiden. Se där, Betlehems stjärna… och titta där – ett stjärnfall! Skynda dig att önska!

God Jul önskar vi på antropo.

Lite Hubble-info:

Edwin Hubble – mannen som 1929 bevisade att universum expanderar.
Bilden ovan visar the Pillar of Creation – Skapelsens pelare.
Universum beräknas vara 13,7 miljarder år.
Man uppskattar antalet galaxer till 200 miljarder, var och en bestående av cirka 100 miljarder stjärnor. Det ger ett tal på 2 följt av 22 nollor – eller fler sandkorn än det finns på jordens alla stränder och öknar.
En studie visar att 3/4 av oss får kreativa idéer när vi duschar.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

We bring human insights into strategy and innovation. With a business-anthropology perspective and by using the ethnographic method, we give you a deeper understanding of the cultures you are surrounded by as a part of; i.e. organizational-, innovation- and user culture. We believe understanding culture is key to success. antropo.se

Varför en innovativ kultur? Del I

maj 29, 2017Innovation cultureImprovisation, Innovation, Kreativitet, kulturanalys@antropo

Som affärsantropologer möts vi emellanåt av frågan; ”Hur får man till en innovativ kultur?” Innovation är vår tids mantra, så frågan är berättigad. Av världens 1 400 största företag svarade 84% av CEO:erna, att innovation var extremt viktig för tillväxtstrategin. Samtidigt menade 94% att de var missnöjda med den egna organisationens innovationsförmåga.

Så tillbaka till grundfrågan – hur får man till en innovativ kultur?
I ett försök att klargöra ämnet kommer vi att belysa en innovativ kultur från främst fyra områden, fördelade på lika många inlägg:
– definition – vad är innovation i relation till kreativitet & improvisation?
– plats – i vilka miljöer utvecklas innovationer?
– process – hur går det till att innovera?
– människor – vem eller vilka gör det bäst?

Tre aktörer som kreatörer
Innovation, vad är det egentligen? Begreppet har i och med att det blivit så centralt även urholkats, minsta nyhet eller förändring får epitetet innovation, liksom att det inte sällan förväxlas med kreativitet, ett ord som även det används alltför lättvindigt.
Låt oss börja med att definiera de två begreppen. En innovation är en nyhet i form av en idé, koncept eller lösning som skapat värde i en viss kontext. Det mest betydelsefulla ordet i definitionen är skapat. Det är först i efterhand som något kan betecknas som en innovation.
Kreativitet, å sin sida, är en lösning, t.ex. i form av en idé, som leder mot ett resultat. För att uttrycka det förenklat; kreativitet är en framåtskridande process (liksom en innovativ process), medan en innovation först kan mätas i efterhand.

Ett tredje begrepp som är av vikt när man pratar om en innovativ kultur är improvisation. Improvisation kan upplevas som osäkert kort, något som inte passar in i en modern verksamhet. Och ändå sker improvisation dagligen och stundligen i de flesta verksamheter. Oavsett hur mycket man anstränger sig för skapa rutiner – och många gånger just p.g.a. reglerade system – uppstår situationer som kräver en lösning.
”Vi får improvisera”, hörs inte sällan när en oförutsedd situation inträffar. Orden har nästan något desperat över sig, men improvisation kan många gånger vara början på något nytt och konstruktivt. Som vid invigning av IKEA varuhuset på Kungens Kurva i Stockholm, då kaos uppstod när köpglada stockholmare trängdes med varandra för att få ut sina nyinköpta pinaler. Trycket blev till slut så hårt att lagerchefen inte såg något annat råd än att släppa in kunderna på lagret, så att de själva kunde hämta paketen från hyllorna. Ur kaoset uppstod en lösning – tag själv-lagret – som i sin tur blev till en del av affärsmodellen.

Att kunna improvisera är avgörande för en organisation. Improvisation är en beprövad och respekterad praxis inom vetenskapen som konsten, och lika nödvändigt som oundvikligt i en föränderlig affärsvärld. Progressiva organisationer bejakar improvisation och tränar medarbetarna i konsten att improvisera. Resultatet blir inte bara en bättre gruppsamordning och en ökad trygghet, utan framförallt bättre resultat i form av lösningar och innovationer.

Innovation, kreativitet och improvisation – tre begrepp som är viktiga att ha samsyn kring inom organisationen, dels för att förstå vad man pratar om och dels att förhålla sig till. I de kommande inläggen fortsätter vi att resonera kring betydelsen av miljö, process och människor; allt i syfte att kartlägga vad som ger en innovativ kultur. En cliff-hanger kan vara på sin plats; ”Innovation is not a one (wo)man show!”

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology

antropo arbetar med verksamhetsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå de kulturer de är en del av, såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Vi har ett affärsantropologiskt synsätt och arbetar med den etnografiska metoden för att skapa en ökad insikt och förståelse. antropo.se

Värdet i en M&A.

maj 9, 2016Human insights, Organizational Cultureaffärsutveckling, etnografi, interaktionsdesign, kulturanalys, m&a, Mergers and Acquisitions, organisationsutveckling, user culture, ux@antropo

Vikten av en stark organisationskultur har med åren fått en allt större betydelse. En av orsakerna – och en paradox i sig själv –stavas M&A (Mergers and Acquisitions). Där t.e.x. en mindre verksamhet införlivas i en större, eller där två ”jättar” går ihop. Anledningen till dessa fusioner förklaras i sin tur med att en ökad konkurrensen på en global marknad kräver större och mer konkurrenskraftiga aktörer.

I denna uppskalning av verksamheter ökar inte bara den ev. konkurrenskraften – utan även värden går förlorade. Värden i form av identitet, tillhörighet och lojalitet. Medarbetare som tidigare upplevt att de varit del av något större – såsom en gemensam företagskultur – riskerar att i den nya konstellationen uppleva sig som både vilsna och marginaliserade.

Företagsledningar har uppmärksammat detta och insett vikten av att utveckla en stark och gemensam värdegrund. Dessa värderingar och medföljande ledord har i grunden haft ett gott syfte – men förmågan att anpassa sig till ett nytt ledarskap, nya rutiner, symboler och system är högst individuellt. För vissa går processen smärtfritt – andra upplever att de förlorat sin ”plats” när de införlivas i den nya företagskulturen.
Det kan synas oundvikligt att en fusion ger upphov till dessa känslor, förändringar bryter upp och påverkar tidigare givna förhållande. Dock kan olika strategier tillämpas vid en sammanslagning; t.ex. kan förändringarna genomföras omgående eller så kan man som den romerska kejsaren Augustus uttryckte det ”festina lente” (skynda långsamt) –d.v.s. låta den nya organisationen formas över tid. Vilken strategi man väljer beror till mycket på orsaken till sammangåendet. Fanns det uppenbara fördelar för alla och envar att se? Var det av ren nödvändighet, eller ett direkt fientligt övertagande? Helt enkelt; i vilken kontext skedde samgåendet.

Oavsett anledning eller val av strategi förenklas fusionen om medarbetarna – så vitt nu det är möjligt – är införstådda och ges en chans att ge sin syn på hur de uppfattar sammanslagningen; vilka scenarior, möjligheter och ev. farhågor de ser. Mer eller mindre reella föreställningar som i tid kan hanteras och adresseras av en alert ledning – ett förfarande som väsentligt förbättrar oddsen för en lyckad fusion. För sammanslagningar är erkänt svåra, 7 av 10 kommer till korta.

Många företagsledare vittnar i efterhand om att det inte var en omfattande due diligence som tog mest energi vid fusionen – utan att få två skilda kulturer att gå ihop. Percy Barnevik uttryckte det både beskrivande och kraftfullt när sammanslagningen mellan ASEA och Brown Boveri äntligen var i hamn; ”Fan, man skulle varit psykolog.”

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till förändring. antropo.se

IoT enligt Darwin.

februari 10, 2016Human insights, Innovation cultureaffärsantropologi, affärsutveckling, etnografi, innovationsutveckling, interaktionsdesign, IoT, kulturanalys, marknadsundersökning, organisationsutveckling, user culture, user experience, ux@antropo

Paradigmskifte är ett begrepp som det gått inflation i. Relativt obetydliga händelser rubriceras med detta epitet och urholkar dess värde. Lite som Peter och vargen – när väl något verkligen har en omvälvande påverkan reagerar de flesta av oss med en axelryckning eller för sent.

Idag står vi inför ett paradigmskifte – och det stavas Internet of Things. Låt dig inte förledas av det något enfaldiga begreppet eller dess akronym IoT – för dess innebörd kommer enligt uttolkare att förändra vår syn på vad det innebär att att vara uppkopplad och i sin förlängning sätt att verka och leva; oavsett om det gäller arbetet, i hemmet, på fritiden eller i offentliga miljöer, som t.ex sjukvården.

IoT kan kort beskrivas som att en produkt och/eller tjänst görs ”smart” – man kan m.a.o. styra, kontrollera och utläsa data från objektet via en sensor. Redan detta är intressant för de flesta verksamheter då det förbättrar effektiviteten och i förlängningen ekonomin. Men det utlovade paradigmskiftet sker först när produkter och tjänster kopplas ihop med varandra – när 50 miljarder produkter (åtminstone i teorin) – kan kommunicera med varandra, något som enligt för-stå-sig-på:are beräknas vara en realitet runt 2020.
Vad detta kommer att innebära kan inte överskådas idag – men det som står klart är att det kommer att få en omvälvande inverkan på i stort sett alla branscher – direkt eller indirekt. Verkar det svårt att föreställa sig? Ja, det ligger i ett paradigmskiftes natur – men tänk på t.ex. internet, smartphone och ta det upphöjt till Himalaya. ”Smarta” produkter, ”smarta” hem, ”smarta” städer är inom snar framtid en realitet. Sen hur ”smart” det egentligen är kommer tiden utvisa – vissa lösningar kommer att överleva och bli en del av vår vardag som kultur, andra kommer att upplevas som genanta misstag. En sak att beakta är relationen människa och maskin. Teknik – som t.ex. internet och smartphone – där drivs utvecklingen främst av sociala behov – som att kommunicera och skapa relationer.

Grejen med ett paradigmskifte är att man inte kan ignorera det – det har en genomgående påverkan på hela samhället. De större företagen är idag medvetna om IoT och dess kraft och att de måste förhålla sig till denna. Frågan är inte om de skall agera och börja utveckla smarta produkter – utan när. Det som gör att många företag tvekar är osäkerhet. Osäkerheten om vilken standard som blir rådande, när tajmingen är den rätta, om man har rätt kompetens i huset, vad konkurrenterna gör, tryggheten i det bekanta och osäkerheten i det nya, hur mogna kunderna är och inte minst hur de förhåller sig till den nya tekniken? Vi stannar där och konstaterar att osäkerheten är lika stor som frågetecknen många.

Vad gör man då när man ser att förändring är på gång – jo, man börjar successivt anpassa sig. Darwins teori gäller även inom företagsvärlden ”Survival of the fittest” eller med hans ord; ” Det är inte den starkaste som överlever, inte heller den mest intelligente utan den som är bäst på att anpassa sig till förändring.” Det är de som är flexibla nog att anpassa sig som överlever.

IoT är en avgörande utmaning – branschgränser kommer att upplösas, verksamheter slås ut och nya tjänster och produkter uppstå. Hur eller vilka som kommer att påverkas vet vi inte – det vi däremot vet är att den som är bäst förberedd på förändringen har en större chans att anpassa sig till denna nya ”smarta” värld – men till det krävs det klokskap. Givetvis en kompetens och förståelsen för själva tekniken men i än högre grad en kunskap och förståelse av oss människor. För produkter och tjänster tillfredsställer behov. Behovet av kontroll, tillit, integritet, gemenskap, trygghet…
Vilka behov tillfredsställer du?