Det lackar mot jul, en tid av… Ja, vad är julen egentligen? Någon skulle säga traditioner, en annan en önskan om julefrid, en tredje ett överflöd av mat och släktingar… Själva upplevelsen kan m.a.o. variera i sådan grad att man kan hävda att julen är en innovation i ständig förändring.
Julen har genom generationer vävts fram från tre ”landskap”. Det första landskapet är fantasins – där känslor och sinnen formas till föreställningar, förhoppningar och drömmar. Det andra landskapet är det mer reella och påtagliga, där kunskap om t.e.x materialets egenskaper såväl som timmar av vedermödor format idéer till tjänster och produkter. Det tredje är kulturens landskap – i form av tolkningar, beteende och värderingar.
Kulturen kan sägas vara en spegling av de andra landskapen, där de fysiska och emotionella upplevelserna strålar samman och manifesteras i julspel, tomtebloss, hårda och mjuka paket, julklappsrim, dans runt granen, inlagd sill och midnattsmässa. För vi människor ”besjälar” saker och ting– alltifrån tomten till snö på julafton. Området kallas fenomenologi och handlar om hur vi förhåller oss till det vi omger oss med – på vilket sätt det skapar mening för oss.
Men det är inte bara julen som formas av de tre landskapen – utan alla innovationer är sprungna från dessa. I Act of Creation beskriver Arthur Koestler processen för hur upptäckter, innovationer och kreativt skapande samspelar mellan fantasi, kunskap och kultur. Hur de kreativa landskapen är besläktade med varandra, och hur de utifrån olika infallsvinklar skapar förståelse för det vetenskapliga till det emotionella. Det är mellan de olika disciplinerna som korsbefruktning möjliggörs – där olika perspektiv öppnar upp för nya insikter. I dessa samverkande landskap utvecklas innovationer.
Universums födelse
Låt oss sätta in ovanstående resonemang i ett konkret sammanhang. Som exempel tar vi tillkomsten av rymdteleskopet Hubble. Länge hade astronomer drömt om att kunna se ända tillbaka till när universum skapades – the Big Bang. Man ville få svar på frågor som; Hur gammalt är universum? Hur många galaxer finns det egentligen? Hur bildas stjärnor? I sökandet fanns även mer existentiella spörsmål; Var kommer vi ifrån? Hur kom vi hit? Vem är vi?
Astronomen Lyman Spitzer beskriver 1948 fördelarna med ett rymdteleskop som skjuts upp utanför vår atmosfär för att undvika att atmosfärisk turbulens påverkar bilderna.
Först tjugo år senare sätter Nasa idén i verket och utser Nancy Roman till projektansvarig. Ett projekt som visar sig ta 22 år att genomföra. 1986 planeras det för Hubbles avfärd, men rymdfärjan Challenger exploderar samma år och rymdfärjetransporter stoppas för överskådlig framtid.
Fyra år senare är det äntligen dags. Rymdteleskopet Hubble skjuts upp och placeras i en omloppsbana 560 kilometer ovanför jorden. Astronomer över hela världen jublar – äntligen skall världen få skåda universum som det verkligen ser ut. Förväntan är spänd till bristningsgräns när de första bilderna skickas ner. Ridå – bilderna är suddiga! Vilket antiklimax, astronomiska belopp hade investerats i projektet och så detta gigantiska fiasko! En nationell utredning tillsätts, samtidigt som forskarna försöker bli kloka på vad som gått snett. Det visar sig att spegeln lider av sfärisk aberration, förorsakad av en avvikelse vid själva slipningen som är mindre än en femtiodel av ett hårstrå. Vad göra? Skall hela projektet avfärdas och bli till rymdskrot? Eller kan man rädda det på något sätt?
Samtidigt som media driver med Hubble och jämför med Mr Magoo – tar en febril tankeverksamhet på NASA sin början. Femtio ideér på hur man skall åtgärda problemet läggs fram, någon i projektet kommenterar det som ”Fifty bad ideas”, då de kräver att man hämtar hem rymdteleskopet.
En sen kväll går sig en av forskarna hem till sitt hotell för att ta en dusch. Då han justerar duschhuvudet på ledstången slås han av en idé. Genom att placera speglar på en robotarm och applicera den på ett nytt instrument kan man korrigera de övriga instrumenten. Helt enkelt sätta glasögon på Hubble. Medan den nya linsen slipas till, tränar sju astronauter koreografiska rörelser i en bassäng. Allt för att kunna utföra precisionsarbetet att förse Hubble med ”glasögon” – ett arbete som krävde ”en balettdansörs kontroll över kroppen”.
”Ögonoperationen” lyckas och resten är som det heter historia. Hubble med en förmåga att uppfatta ljus 4 miljarder gånger svagare än det mänskliga ögat, visar inte bara upp knivskarpa bilder på vårt universum, utan även hur stjärnor föds och tar oss tillbaka till tiden för universums födelse.
Hubble-projektet är extremt på flera sätt – men det visar tydligt på hur en innovationsresa kan hämta idéer, inspiration och lösningar – i med- och motgång – från de tre landskapen; fantasi, kunskap och kultur.
”För att kunna förutse framtiden måste vi emellanåt blicka bakåt”, myntade en klok person. Något att begrunda när vi förundrat höjer blicken mot decembernattens mörkblå sammetsfond och blickar just bakåt i tiden. Se där, Betlehems stjärna… och titta där – ett stjärnfall! Skynda dig att önska!
God Jul önskar vi på antropo.
Lite Hubble-info:
- Edwin Hubble – mannen som 1929 bevisade att universum expanderar.
- Bilden ovan visar the Pillar of Creation – Skapelsens pelare.
- Universum beräknas vara 13,7 miljarder år.
- Man uppskattar antalet galaxer till 200 miljarder, var och en bestående av cirka 100 miljarder stjärnor. Det ger ett tal på 2 följt av 22 nollor – eller fler sandkorn än det finns på jordens alla stränder och öknar.
- En studie visar att 3/4 av oss får kreativa idéer när vi duschar.
Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology
We bring human insights into strategy and innovation. With a business-anthropology perspective and by using the ethnographic method, we give you a deeper understanding of the cultures you are surrounded by as a part of; i.e. organizational-, innovation- and user culture. We believe understanding culture is key to success. antropo.se
Som affärsantropologer möts vi emellanåt av frågan; ”Hur får man till en innovativ kultur?” Innovation är vår tids mantra, så frågan är berättigad. Av världens 1 400 största företag svarade 84% av CEO:erna, att innovation var extremt viktig för tillväxtstrategin. Samtidigt menade 94% att de var missnöjda med den egna organisationens innovationsförmåga.
Ett tredje begrepp som är av vikt när man pratar om en innovativ kultur är improvisation. Improvisation kan upplevas som osäkert kort, något som inte passar in i en modern verksamhet. Och ändå sker improvisation dagligen och stundligen i de flesta verksamheter. Oavsett hur mycket man anstränger sig för skapa rutiner – och många gånger just p.g.a. reglerade system – uppstår situationer som kräver en lösning.