Kategoriarkiv: Market Culture

AI+BT+IOT+AR+WT = EQ

Human insights, Innovation culture, Market Culture, Organizational Culture, , , , ,

Ovanstående ser närmast ut som en svårartad ekvation från en högre läroanstalt. Men trots förvillande akronymer är begrepp som artificiell intelligens, bio-technology, internet of things, augmented reality och wearable technology redan en del av vår vardag.

Och utvecklingen är endast i sin linda. För varje sinne och behov kommer det finnas en uppsjö av ”smarta” produkter och tjänster som vill underlätta, serva, tillfredsställa, underhålla, styra och kontrollera vår vardag. Intelligenta produkter i form av textilier, födoämnen och mediciner till smarta hus och hela städer. Inget område kommer att förbli opåverkat. Vem vet, framöver är vi kanske alla ”taggade” med en biometrisk identifikations tag som läser av vår hälsa, identitet som tillhörighet?

I en alltmer digitalierad värld är det många av oss som betraktar  ”smarta” innovationer med lika delar fascination, oro som skepsis och emellanåt raljerar över dem. Beteendet är mänskligt – det som uppfattas som nytt och främmande närmar vi oss med försiktighet, och antingen accepterar genom att anamma eller avfärdar genom att förringa.
Förfaringssättet gäller inte minst dagens tekniska innovationer. Å ena sidan kan de upplevas som skrämmande och integritetskränkande, å andra som kul ”devices” som attraherar ett lekfullt sinnelag. Det är kanske inte så underligt att innovationer når oss just genom lek och spel. Vi är inte bara Homo Sapiens (den visa människan) vi är i lika hög grad Homo Ludens – den lekande människan. Det är med lek vi bejakar vår nyfikenhet och utvecklar vår kreativitet som vårt intellekt. Lek har varit en naturlig del under hela vår evolution och bidragit till att forma oss. Fantasi, kreativitet och innovation är samma andas barn och har sin gemensamma nämnare i nyfikenhet.
Minecraft är bara ett sentida exempel; ett uppskattat spel såväl som ett avancerat simuleringsprogram för professionella.

På vilket sätt och i vilken grad vi som enskilda personer väljer att vara uppkopplade, tillgängliga och ”smarta” kommer att definiera oss som individer. Alltifrån vår relation till medicinska hjälpmedel, bio-teknik, virtuella kvalitets- och kontrollsystem, inlärningssystem, till sätt att dela en upplevelse. Oavsett vad måste varje verksamhet förhålla sig till denna nya ordning. Frågan är inte om man skall bejaka den – för det är oundvikligt – utan på vilket sätt man skall utforma sina erbjudande så att kunder införlivar dem i sin vardag.

För att lyckas är det paradoxalt nog inte främst den tekniska kompetensen som blir utslagsgivande. I en tid då vårt samspel med omvärlden blir allt mer automatiserat, digitaliserat och virtuellt är den mänskliga faktorn avgörande. Renodlad teknik skapar oftast misstro till produkter och organisationer. Vi människor ”besjälar” saker; alltifrån vår gose-nalle till vår mobila dito. Området kallas fenomenologi och rör sig om hur vi förhåller oss till saker och ting, på vilket sätt de skapar mening för oss.

Vinnaren i ett alltmer digitaliserat samhälle är den som lyckas skapa lösningar som upplevs som både mänskliga och samtidigt sömlöst kompatibla med tekniken. Ett gränssnitt med betoning på den emotionella upplevelsen. För att lyckas med detta krävs innovativa och kreativa personer med en djup förståelse för människan och hennes behov – helt enkelt en emotionell intelligens.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

P.S.
Den 2 mars pratar vi om innovationskultur på Ework i Malmö – hjärtligt välkommen! Till anmälan; https://myework.eworkgroup.com/event/?id=4668
                                                                                                                                D.S.

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till förändring. antropo.se

I de blindas rike…

Consumer insights, Human insights, Innovation culture, Market Culture, Organizational Culture, , , ,

i-de-blindas-rikePå senare tid har flertalet opinionsmätningar slagit riktigt fel. Donald Trumps närmast chockartade seger över Hillary Clinton. Storbritanniens Brexit ur EU. Valet till det isländska Alltinget där Piratpartiet spåddes över 40% men till slut hamnade på mer beskedliga 13%. SD:s framgång i senaste valet…

Vad har då skett med de så tidigare tillförlitliga undersökningarna? Enligt sociologer är samhällsutvecklingen förklaringen. Förr låg svarsfrekvensen på bortemot 90 %,  idag är siffran nere på 10 %. Detta medför en bias som påverkar resultaten menligt.

Samtidigt lever vi i en tid där statistik och data ligger till grund för beslut. Men vi människor förstås inte enbart i form av statistik och socio-demografisk data. Vi är lika rationella som irrationella varelser – och styrs av både vårt intellekt som känslor och värderingar.

Beteendeforskaren på World Economic Forum, Olivier Oullier menar; ”Att vara människa innebär bl.a. två saker; dels ett mått av självbedrägeri och dels att vi ljuger – och inte sällan samtidigt.” T.ex. när vi står framför spegeln och håller in magen.
Vi gör det för att det skapar mening  – som i ovanstående exempel för att stärka självbilden – om så bara för stunden.
Om detta resonemang överförs till undersökningar fås olika beteende; vi svarar det vi tror frågeställaren vill höra, vi svarar diplomatiskt eller politisk korrekt , och vi svarar trots att vi egentligen inte har någon uppfattning. Om vi nu överhuvudtaget svarar.

Den amerikanska antropologen Margaret Mead hävdade att; ”What people say,
what people do, and what they say they do are three entirely different things.”
Skillnaden mellan vad man tänker – intention –  och vad man sedan verklig gör – aktion – kan m.a.o. vara väsensskilda. Detta i sin tur innebär att beslut som är direkt avgörande för verksamheten – som ett åtgärdsprogram, en produktlansering eller en ny affärsstrategi – fattas på undermåliga beslutsunderlag.
På senare år har Big Data seglat upp som en närmast outsinlig källa till information.
I spåren av dess frammarsch har även dess brister visat sig. Kritiken gäller främst den information overload som fås – en data smog som påverkar kvalitén på besluten. Informationsflödet gör att fokus hamnar på vad som sker istället på varför något sker? Och det är just förståelsen för detta varför som är så avgörande för att kunna utveckla sitt erbjudande.

Hur får man då ett beslutsunderlag som levererar? Thick Data är ett begrepp inom etnografin som fått ett allt större genomslag i takt med Big Datas spridning. Thick Data utgår ifrån följande; för att verkligen förstå hur en målgrupp beter sig måste man gå på djupet och få en förståelse för normer och värderingar – helt enkelt de kulturer som är rådande. Storheter som påverkar våra val som beteende. För att bli klok på dessa måste man observera informanten i sin rätta miljö – där saker sker och beslut fattas. Det är först i sin rätta kontext; i hemmet, på fritiden eller arbetet, som man kan få en förståelse för en persons livsstil som situation – vilka val som görs och vad som skapar mening.

Vi människor är komplexa varelser som lever i komplexa system – att verkligen förstå ett visst beteende kräver både kunskap som insikt. Enkäter, telefonintervjuer och fokusgrupper fungerar vid enklare hypotes-testande frågeställningar som ; ” Vilken färg föredrar du – röd eller svart?”
Big Data har som nämnts sina företräden, men ett alltför ensidigt stirrande på skärmens cyklop och dess ändlösa data infriar endast ordspråket; I de blindas rike är den enögde kung.
Den etnografiska metoden bygger på observationer och är idé-genererande till sin natur. Och räknas som den främsta metoden när det gäller innovationsutveckling – vilket verksamheter som NASA, Carlsberg, IKEA, Toyota, LEGO och Apple kan vittna om.

Så lämna skrivbordet – om så bara  för stunden – och ge dig ut i verkligheten, där saker och ting sker. Upptäck hur din målgrupp förhåller sig till just ditt erbjudande. Vilka normer och värderingar som är rådande. Vilka känslor och beteende som är i görningen, vilken terminologi som används. Passa på att fundera på ett begrepp som fenomenologi – hur vi besjälar saker i vår vardag – allt ifrån ett mysigt fik, till en avancerad mobiltelefon eller något så abstrakt som synen på energi. Du kommer upptäcka ett nätverk av relationer – mellan människor, artefakter och symboler. Ja, en helt ny värld av möjligheter.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

P.S.
Om du vill ha sällskap på din upptäcksfärd kan du med fördel ta med dig t.ex. en
skolad kulturanalytiker eller affärsantropolog.
                                                                                         D.S.

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till  förändring. antropo.se

Skyll inte på mig – det är inte mitt fel!

Human insights, Innovation culture, Market Culture, Organizational Culture

1979 drog SAF (numera Svenskt Näringsliv) igång ”Satsa på dig själv”-kampanjen, där Anni-Frid Lyngstad strålade från affischen och propagerade för självförverkligande. Kampanjen blev på sin tid både omtalad som kritiserad, och har i efterhand fått stå som tidsmarkör då folkhems-tanken definitivt gick i graven och Sverige lämnade det kollektiva sjuttiotalet bakom sig.

satsa-pa-dig-sjalvKnappa tio år senare konstaterade den dåvarande chefredaktören för SvD, Hans L Zetterberg, att: ”Här predikades individualismens höga visa i ett land som utvecklat ett kollektivistiskt idéklimat.”

Vad hände då med den individuella friheten? Blev vi lyckligare när vi tog av oss statens kollektiva kofta? Både ja och nej. Olika undersökningar uppvisar att vi aldrig varit lyckligare än nu – samtidigt slår läkemedelsindustrin nya rekord i försäljning av anti-depressiva medikament…
Förändring från det kollektiva till det individuella gav upphov till en gnagande fråga. Om jag nu är min egen lyckas smed – är det då även mitt fel om jag inte lyckas?

Den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmand konstaterar att en armé av allehanda coacher  i form av terapeuter, jobb-coacher, personal shoppers, pt:s och livsstilsguider invaderade frihetens vunna utrymme – och tog på sig ansvaret för individens upplevda lycka. Enligt Brinkmand skapade dessa livstilscoacher oreda med sina välmenande råd om att lyssna till ”sitt inre” och främja främst ”egna behov” – då som han menar; ”Allt är inte individrelaterat – utan att vi blir till i relationen med andra människor.”

Vad har då detta med en verksamhet att göra? Jo, när förändring sker skiftar även värderingar såväl som beteende – synsätt som direkt eller indirekt påverkar en verksamhet. Ett par exempel får belysa.
De agila projektlednings-metoderna har lovprisats för  att vara flexibla och anpassningsbara – men på senare tid även kritiserats för att ansvarsfördelning mellan projektansvarige och uppdragsgivare ger otydliga roller – vem bär det egentliga ansvaret?
Inom sjukvården har en ökad frihet förskjutit ansvarsfrågan från en tid då läkaren”ägde” patientens sjukdomsbild till att vårdtagaren inkluderades i sin behandling. Idag benämns den sökande för brukare, och anser sig inte sällan mer kunnig om sin sjukdom än allmänläkaren, inte minst p.g.a. patientföreningar och omfattande information på nätet. Inom kort har vi alla tillgång till vår journal digitalt – hur kommer det att påverka synen på ansvar och integritet?
Ny teknik förändrar även synen på frihet, kontroll och ansvar. Ett exempel är olika former av övervakning, från kameror till  enheter som vi bär på oss. Känner vi oss tryggare eller säkrare för att vi blir  ”sedda” – eller innebär ett överlämnande till tekniken att otryggheten ökar?

Förändringar påverkar, som en förändrad syn på den individuella friheten. Med frihet följer ansvar – synen på begrepp som identitet, kontroll,  och kunskap skiftar, i samhället såväl som för den enskilde individen, och inte minst för en verksamhet. Det gäller att vara lyhörd för förändringar – vilka möjligheter de skapar och hur de påverkar verksamheten och dess affärsidé.
Och om jag har fel – skyll inte på mig – det är inte mitt fel.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till  förändring. antropo.se

nEXt generation – de nya äldre.

Consumer insights, Market Culture, , , , , , ,

womens lib

På femtiotalet uppstod en ny grupp; tonåringar. De var födda efter kriget och andades framtidstro. De skapade sina egna ungdomskulturer som raggare och mods och inte minst rock´n roll-kulturen, med en syn på sex och droger som stred mot det rådande etablissemangets normer och värderingar. Men de var framförallt politiskt medvetna – gick med i medborgarrättsrörelsen, startade studentrevolten -68:a, deltog i Vietnamdemonstrationer och drog igång Womens Lib – m.a.o. de förändrade världen. De var de nya unga och de skulle aldrig bli gamla.
Nu är de på väg att bli det. Denna rekordgeneration har gett upphov till en omvänd befolkningspyramid – där färre unga skall ta hand om allt fler äldre. En ekvation som får håret att gråna på politiker, varav flertalet själva tillhör åldersgruppen – vilket gör det personligt och inte minst känslomässigt.
För ålder väcker känslor. Synen på t.ex. hälsa förändras, fysiska gränser och mentala förmågor gör sig gällande. Oftast står de strid med varandra. Hjärnan vill en sak – kroppen något annat. Även synen på ålder har förändrats – sextio är ingen ålder, sjuttio det nya femtio… Måhända något alltför hurtfriska tillrop – men visst fog finns, medicinska landvinningar har gjort att vi bara inte lever längre vi är dessutom friskare.
Denna nEXt generation – bröt inte bara med tidigare generationers synsätt  – de gör det även idag. De är de nya äldre – en generation som sett världen, lärt sig främmande språk, utvecklat och omfamnat ny teknik – de tänker inte låta lite krämpor stoppa dem. Det här är en fix-it generation med betoning på IT.

softaDe är dessutom köpstarka och vana att få vad de vill. Hur skall man då tänka för att nå denna grupp? För det första; gör upp med din egen och din organisations synsätt – denna grupp betraktar sig inte som äldre och funktionsnedsättning finns inte ännu i deras vokabulär. De vill fortsätta vara aktiva och de vill att ev. hjälpmedel som gör det möjligt att vara det identifierar deras livsstil och den miljö de rör sig i – inte den stigmatiserande sjukhusmiljön. Tänk ”street innovation” – utveckla & designa för hur folk använder produkten. Visa att du vänder dig till vuxna människor, där de inte blir tilldelade ett hjälpmedel utan där produkten avspeglar deras personlighet – där de har kontroll och bestämmer. Marknadsför produkten där folk vanligtvis handlar – presentera produkten som något för alla – inte gentemot en specifik grupp eller handikapp. Var inte rädd för att implementera teknik – men ge den ett vettigt namn och gör den mänsklig – IoT i all ära men beakta att integritet är i hög grad värdeladdat. Men innan allt detta; gå ut och prata och lyssna på dem – studera folk i sin rätta miljö – upptäck hur de verkligen använder din produkt eller tjänst – upptäck ”hidden needs & gaps”, vilka ”pains & gains” de upplever – och inte minst på vilket sätt den skapar mening i deras liv. Kunskaper som ligger till grund för idégenering, koncept och lösningar.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

We bring human insights into strategy, organization, and innovation.
We believe understanding culture is key to success. antropo.se