Innovation culture | Insights by antropo

Steve Jobs syn på innovationsutveckling kan sammanfattas i ett citat” It´s not about money, it´s about the people you have, how you´re led and how much you get it.” Om vi översätter till svenska så handlar innovation inte om hur mycket man kan satsa på R&D, utan avgörande är rätt organisation, rätt människor och en förståelse för sin samtid. Sett så här låter det lika klokt som enkelt – nu vet vi som bekant att innovationsutveckling långt i från är enkelt. Oräkneliga lanseringar misslyckas och skälet till det är att man många gånger missbedömt marknadskulturen – den rådande tidsandan.

De flesta innovationer (ej att förväxla med produktutveckling) är konstruerade inom organisationens välbekanta miljö och många gånger med ett uniformt tänk och synsätt. Givetvis finns det en marknadsförståelse för vad kunderna efterfrågar för stunden, men när det gäller hur de skall reagera på en nyhet – en innovation – är osäkerheten desto större.

En organisation, en marknad eller ett kundsegment är inte isolerade företeelser – de är delar av en en större kultur som har en direkt inverkan på verksamheten. Inom en organisation kan vi prata om främst tre kulturer som påverkar innovationsförmågan; organisationskulturen, innovationskulturen och marknadskulturen. Dessa är var och en i sig stora enheter men trots det bara delar av en än större kultur – den rådande samhällskulturen. Denna kultur innehåller storheter som en ökande globalisering, klimatpåverkan, syn på hälsa, förändring av åldersstruktur och inte minst den teknologiska utvecklingen. Övergripande storheter som är i ständig förändring och påverkar den enskilda verksamheten direkt eller indirekt.

Låt oss t.ex. se på hur upplevelsen av tid har förändrats. Vi har alla någon gång haft känslan av att tiden går allt fortare – att samhällstempot ökar. Professor Hartmut Rosa talar om social acceleration och nämner specifikt tre områden som förklarar denna känsla. Den första är den teknologiska utvecklingen, där den industriella revolutionen inte främst handlade om teknik utan om tid. Lewis Mumford beskrev det som att det var klockan som var motorn i den industriella revolutionen. En klocka som sedan dess tickat allt fortare, med effektivare produktioner, snabbare transporter och med en accelererande kommunikation, där gigabyte av data levereras på ett fragment av en sekund. En utveckling som lett till en allt snabbare samhällsförändring. Ta t.ex. utbildningsområdet och synen på kunskap, där en intensivare forskning leder till ständigt nya rön vilket ger att kunskap föråldras snabbare. Detta i sin tur påverkar hur vi lär oss saker och hur ofta vi måste ta in ny kunskap för att vara uppdaterade, t.ex. i form av ett nytt operativsystem, en ny programvara eller kommunikationskanal.

Denna samhällsacceleration påverkar vårt livstempo och vi upplever att vi har alltmer ont om tid. En paradox i sig – för om den teknologiska utvecklingen gett oss både snabbare transporter som kommunikation, då skulle vi ju få mer tid över, eller? Men det stämmer ju inte, istället upplever vi att vi har mindre tid. Förklaringen är att vi idag hinner med mer på samma tidsenhet som tidigare.
Ett brev, som det förr tog en vecka att få svar på, fås idag närmast omgående. På den tid som frigjorts hinner vi skicka ytterligare mejl – hundrafalt fler – men det har även lett till att vi behöver hålla fler bollar i luften. På så sätt ökar livstempot – folksjukdomar som t.ex. stress kommer som ett brev på posten, om nu liknelsen tillåts.
Men ett förändrat livstempo är inte enbart av ondo – förändringar skapar även möjligheter. Om tid upplevs som en bristvara, stress som ett problem och kunskapsförpackning som en möjlighet, ja, då skapas ju underlag för nya innovationer i form av produkter och tjänster. Det är det Jobs menade med att ha rätt organisation, rätt personal och ”…how much you get it.”

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till förändring. antropo.se

Paradigmskifte är ett begrepp som det gått inflation i. Relativt obetydliga händelser rubriceras med detta epitet och urholkar dess värde. Lite som Peter och vargen – när väl något verkligen har en omvälvande påverkan reagerar de flesta av oss med en axelryckning eller för sent.

Idag står vi inför ett paradigmskifte – och det stavas Internet of Things. Låt dig inte förledas av det något enfaldiga begreppet eller dess akronym IoT – för dess innebörd kommer enligt uttolkare att förändra vår syn på vad det innebär att att vara uppkopplad och i sin förlängning sätt att verka och leva; oavsett om det gäller arbetet, i hemmet, på fritiden eller i offentliga miljöer, som t.ex sjukvården.

IoT kan kort beskrivas som att en produkt och/eller tjänst görs ”smart” – man kan m.a.o. styra, kontrollera och utläsa data från objektet via en sensor. Redan detta är intressant för de flesta verksamheter då det förbättrar effektiviteten och i förlängningen ekonomin. Men det utlovade paradigmskiftet sker först när produkter och tjänster kopplas ihop med varandra – när 50 miljarder produkter (åtminstone i teorin) – kan kommunicera med varandra, något som enligt för-stå-sig-på:are beräknas vara en realitet runt 2020.
Vad detta kommer att innebära kan inte överskådas idag – men det som står klart är att det kommer att få en omvälvande inverkan på i stort sett alla branscher – direkt eller indirekt. Verkar det svårt att föreställa sig? Ja, det ligger i ett paradigmskiftes natur – men tänk på t.ex. internet, smartphone och ta det upphöjt till Himalaya. ”Smarta” produkter, ”smarta” hem, ”smarta” städer är inom snar framtid en realitet. Sen hur ”smart” det egentligen är kommer tiden utvisa – vissa lösningar kommer att överleva och bli en del av vår vardag som kultur, andra kommer att upplevas som genanta misstag. En sak att beakta är relationen människa och maskin. Teknik – som t.ex. internet och smartphone – där drivs utvecklingen främst av sociala behov – som att kommunicera och skapa relationer.

Grejen med ett paradigmskifte är att man inte kan ignorera det – det har en genomgående påverkan på hela samhället. De större företagen är idag medvetna om IoT och dess kraft och att de måste förhålla sig till denna. Frågan är inte om de skall agera och börja utveckla smarta produkter – utan när. Det som gör att många företag tvekar är osäkerhet. Osäkerheten om vilken standard som blir rådande, när tajmingen är den rätta, om man har rätt kompetens i huset, vad konkurrenterna gör, tryggheten i det bekanta och osäkerheten i det nya, hur mogna kunderna är och inte minst hur de förhåller sig till den nya tekniken? Vi stannar där och konstaterar att osäkerheten är lika stor som frågetecknen många.

Vad gör man då när man ser att förändring är på gång – jo, man börjar successivt anpassa sig. Darwins teori gäller även inom företagsvärlden ”Survival of the fittest” eller med hans ord; ” Det är inte den starkaste som överlever, inte heller den mest intelligente utan den som är bäst på att anpassa sig till förändring.” Det är de som är flexibla nog att anpassa sig som överlever.

IoT är en avgörande utmaning – branschgränser kommer att upplösas, verksamheter slås ut och nya tjänster och produkter uppstå. Hur eller vilka som kommer att påverkas vet vi inte – det vi däremot vet är att den som är bäst förberedd på förändringen har en större chans att anpassa sig till denna nya ”smarta” värld – men till det krävs det klokskap. Givetvis en kompetens och förståelsen för själva tekniken men i än högre grad en kunskap och förståelse av oss människor. För produkter och tjänster tillfredsställer behov. Behovet av kontroll, tillit, integritet, gemenskap, trygghet…
Vilka behov tillfredsställer du?

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

Insights by antropo

— human insights on business culture.

Kategoriarkiv: Innovation culture

Innovation & omvärlden.

IoT enligt Darwin.