1979 drog SAF (numera Svenskt Näringsliv) igång ”Satsa på dig själv”-kampanjen, där Anni-Frid Lyngstad strålade från affischen och propagerade för självförverkligande. Kampanjen blev på sin tid både omtalad som kritiserad, och har i efterhand fått stå som tidsmarkör då folkhems-tanken definitivt gick i graven och Sverige lämnade det kollektiva sjuttiotalet bakom sig.

Knappa tio år senare konstaterade den dåvarande chefredaktören för SvD, Hans L Zetterberg, att: ”Här predikades individualismens höga visa i ett land som utvecklat ett kollektivistiskt idéklimat.”

Vad hände då med den individuella friheten? Blev vi lyckligare när vi tog av oss statens kollektiva kofta? Både ja och nej. Olika undersökningar uppvisar att vi aldrig varit lyckligare än nu – samtidigt slår läkemedelsindustrin nya rekord i försäljning av anti-depressiva medikament…
Förändring från det kollektiva till det individuella gav upphov till en gnagande fråga. Om jag nu är min egen lyckas smed – är det då även mitt fel om jag inte lyckas?

Den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmand konstaterar att en armé av allehanda coacher  i form av terapeuter, jobb-coacher, personal shoppers, pt:s och livsstilsguider invaderade frihetens vunna utrymme – och tog på sig ansvaret för individens upplevda lycka. Enligt Brinkmand skapade dessa livstilscoacher oreda med sina välmenande råd om att lyssna till ”sitt inre” och främja främst ”egna behov” – då som han menar; ”Allt är inte individrelaterat – utan att vi blir till i relationen med andra människor.”

Vad har då detta med en verksamhet att göra? Jo, när förändring sker skiftar även värderingar såväl som beteende – synsätt som direkt eller indirekt påverkar en verksamhet. Ett par exempel får belysa.
De agila projektlednings-metoderna har lovprisats för  att vara flexibla och anpassningsbara – men på senare tid även kritiserats för att ansvarsfördelning mellan projektansvarige och uppdragsgivare ger otydliga roller – vem bär det egentliga ansvaret?
Inom sjukvården har en ökad frihet förskjutit ansvarsfrågan från en tid då läkaren”ägde” patientens sjukdomsbild till att vårdtagaren inkluderades i sin behandling. Idag benämns den sökande för brukare, och anser sig inte sällan mer kunnig om sin sjukdom än allmänläkaren, inte minst p.g.a. patientföreningar och omfattande information på nätet. Inom kort har vi alla tillgång till vår journal digitalt – hur kommer det att påverka synen på ansvar och integritet?
Ny teknik förändrar även synen på frihet, kontroll och ansvar. Ett exempel är olika former av övervakning, från kameror till  enheter som vi bär på oss. Känner vi oss tryggare eller säkrare för att vi blir  ”sedda” – eller innebär ett överlämnande till tekniken att otryggheten ökar?

Förändringar påverkar, som en förändrad syn på den individuella friheten. Med frihet följer ansvar – synen på begrepp som identitet, kontroll,  och kunskap skiftar, i samhället såväl som för den enskilde individen, och inte minst för en verksamhet. Det gäller att vara lyhörd för förändringar – vilka möjligheter de skapar och hur de påverkar verksamheten och dess affärsidé.
Och om jag har fel – skyll inte på mig – det är inte mitt fel.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till  förändring. antropo.se