I tidigare inlägg har vi diskuterat sambandet mellan kreativitet, improvisation och innovation, såväl som vikten av att utveckla en organisationsmiljö som bejakar och stödjer innovationsprocessen. Nu är det dags att se närmare på själva huvudpersonen – nämligen innovatören och dennes framträdande egenskaper.
Det finns en föreställning om att banbrytande innovationer utförs av ett kreativt geni som i kammarens ensamhet får en plötslig snilleblixt. Det är en enkel, önskvärd och tilltalande bild – men felaktig. Sanningen är att innovationer oftast är ett resultat av hårt arbete och i samklang med en grupps olika kompetenser. Det är i skärningspunkten mellan olika discipliner, bakgrund och kulturer som korsbefruktade idéer möjliggörs – där olika perspektiv öppnar upp för nya områden och insikter.
Gruppen är m.a.o. av stor betydelse, men studier visar att det de facto finns utmärkande egenskaper hos den enskilde innovatören. Personlighetsdrag som skapar förutsättningar för en innovativ förmåga.
1, Ett lösningsorienterat synsätt.
Innovatörer utmärks av att de ständigt är på jakt efter nyheter – i alla aspekter av livet. Deras nyfikna läggning gör att de söker efter nya utmaningar, liksom att identifiera möjligheter, ”gaps” och dolda behov. De är receptiva och snabba på att identifiera avvikelser – diskrepanser som i sin tur ger upphov till idéer.
2, Väl utbildad.
I motsats till populär föreställning är en framgångsrik innovatör sällan autodidakt, utan oftast skolade inom sitt eller angränsande område. Det är en förutsättning för att identifiera och tolka händelser såväl som lovande möjligheter. För utan en viss insikt och kunnighet är det svårt att skilja mellan relevant och irrelevant information – mellan ”oljud” och signaler.
3, Pro-aktiv och envis.
Den pro-aktiva läggningen gör att innovatörer utforskar möjligheter, den andra egenskapen – att vara envis och framhärda – är en premiss för att nå fram. Det tar på krafterna att gå mot strömmen, att våga ifrågasätta och följa en väg som andra initialt ställer sig frågande eller rent av skeptiska till – därför krävs en rejäl dos av envetenhet.
4, Skynda långsamt.
I motsats till vad många tror är framgångsrika innovatörer organiserad och mer benägna än genomsnittet att göra medvetna riskavvägningar. (Högt risktagande är mer kopplat till företagsbildning än till själva innovationsprocessen.) Likaså finns en långlivad myt att systematisk arbete dödar innovation, men forskning visar på motsatsen. Systematiskt användande av en innovationsmodell ökar sannolikheten att utveckla en framgångsrik produkt med upp till fyra gånger.
5, Socialt kapital & kompetens.
En framgångsrik innovatör använder sitt nätverk för att mobilisera resurser och bygga starka allianser – internt och externt. De har insett att innovation är ett lagspel, och deras emotionella intelligens är ett drag som gör dem duktiga på att ”sälja” idéer och kommunicera såväl vision som strategi till övriga i teamet.
Ovanstående är ett par av de mer framträdande dragen som en framgångsrik innovatör kan uppvisa. Givetvis finns det fler, som t.ex. känsla för zeitgeist, d.v.s. att förstå den rådande tidsandan, såväl som intuition, en intuitiv känsla för vad som är ”rätt”.
Innovatörens egenskaper och förmågor är eftertraktade, men det betyder inte att de lätt låter sig anpassas till en organisation eller för den delen organisationen till dem. En kreativ innovatör är inte sällan utrustad med ett divergent tänkande – d.v.s. där ett problem belyses och angrips från flera olika håll för att finna sin lösning. Detta skall ställas mot ett mer konventionellt, konvergent tänkande, där en specifik lösning på problemet eftersöks. Skillnader i tankesätt kan bl.a. ge upphov till bristande kommunikation såväl som olika synsätt och leda till frustration. Om denna utmaning tänker vi prata om i nästa inlägg,
då HR:s roll i relation till innovation behandlas.
Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis/business anthropology
Vi ger en ökad kunskap och insikt om den rådande organisations-, innovations- och marknadskulturen. Genom att verkligen förstå sin samtid kan man bättre förutse och anpassa sig till morgondagens utmaningar. antropo.se
"The trouble with fiction is that it makes too much sense, whereas reality never makes sense" Aldous Huxley
Paradoxen
Som affärsantropologer möts vi emellanåt av frågan; ”Hur får man till en innovativ kultur?” Innovation är vår tids mantra, så frågan är berättigad. Av världens 1 400 största företag svarade 84% av CEO:erna, att innovation var extremt viktig för tillväxtstrategin. Samtidigt menade 94% att de var missnöjda med den egna organisationens innovationsförmåga.
Ett tredje begrepp som är av vikt när man pratar om en innovativ kultur är improvisation. Improvisation kan upplevas som osäkert kort, något som inte passar in i en modern verksamhet. Och ändå sker improvisation dagligen och stundligen i de flesta verksamheter. Oavsett hur mycket man anstränger sig för skapa rutiner – och många gånger just p.g.a. reglerade system – uppstår situationer som kräver en lösning.
Det kan tyckas självklart men det är främst genom våra sinnen, vår kropp, som vi tar in en plats – väggarnas struktur, kollegornas småprat, stolens fjädring till det solljus som letar sig in, allt detta och mer därtill skapar själva upplevelsen av platsen. Antropologen Steven Feld uttrycker det närmast poetiskt; ”As place is sensed, senses are placed; as places make sense, senses make place.”
Det sociala rummet är i ständig förändring och skapas och återskapas av oss människor över tiden. Aktivitetsbaserade kontor är på god väg att ersätta det kritiserade kontorslandskapet, men redan nu ses nya arbetsplatser ta form, t.e.x kombi- och projektkontor. Ny teknik, forskning och trender påverkar och förändrar kontinuerligt uppfattningen av en plats. Hur vi förhåller oss till den nya miljön beror på hur väl platsen tillgodoser våra förutsättningar och behov liksom våra sociala normer och värderingar. Helt enkelt den kultur som vi skapar runt omkring oss för att må bra och fungera på platsen.
Revisionsfirman PwC gör årligen en internationell undersökning bland 1 400 CEOs. Vad dessa ledare ser är ett allt mer automatiserat, datoriserat och virtuellt samhälle. De fruktar att all teknologi – trots dess förtjänster – kommer att öka allmänhetens misstro gentemot produkter och organisationer. I en digital era, menar de, bör fokus i än högre grad ligga på att utveckla samspelet mellan innovationer och mänskliga värderingar.
”smarta” produkter och tjänster som vill underlätta, serva, tillfredsställa, underhålla, styra och kontrollera vår vardag. Intelligenta produkter i form av textilier, födoämnen och mediciner till smarta hus och hela städer. Inget område kommer att förbli opåverkat. Vem vet, framöver är vi kanske alla ”taggade” med en biometrisk identifikations tag som läser av vår hälsa, identitet som tillhörighet?
evolution och bidragit till att forma oss. Fantasi, kreativitet och innovation är samma andas barn och har sin gemensamma nämnare i nyfikenhet.
Vinnaren i ett alltmer digitaliserat samhälle är den som lyckas skapa lösningar som upplevs som både mänskliga och samtidigt sömlöst kompatibla med tekniken. Ett gränssnitt med betoning på den emotionella upplevelsen. För att lyckas med detta krävs innovativa och kreativa personer med en djup förståelse för människan och hennes behov – helt enkelt en emotionell intelligens.
Knappa tio år senare konstaterade den dåvarande chefredaktören för SvD, Hans L Zetterberg, att: ”Här predikades individualismens höga visa i ett land som utvecklat ett kollektivistiskt idéklimat.”