Månadsarkiv: december 2021

Önskas sill eller mattak?

Den inlagda svenska sillen har ingen framträdande plats på andra länders julbord – tvärtom lyser den med sin frånvaro och tur är väl det med tanke på de larmrapporter som når oss gällande strömmingens tillstånd. Men om inte sill – vad serveras då?

Föga överraskande har många av de nationer som ingick i det Brittiska samväldet anammat den forna kolonisatörens tradition med kalkon with all the trimmings.
För katolska länder är det fisk som är den gememsamma nämnaren. Upp emot tolv olika fiskrätter – symboliserandes lärjungarna – kan trängas på bordet.
Lite här och var kommer Kajsa Vargs motto ”man tager vad man haver” till heders, d.v.s. lokala råvaror som piffas juliga. Därutöver finns – om uttrycket tillåts – ett smörgåsbord av olika variationer. Låt oss göra ett par nedslag. 

Fransmännen förnekar sig inte. Efter midnattsmässan väntar Reveillon, ett dukat bord med gås, kastanjer, ostron, hummer, viltkött och givetvis ostar. Allt rundas av med en Bûche de Noël  – en stubb-liknande sockerkaka täckt med choklad.

Kubanerna missunnades julen mellan 1969 till 1998, då religiöst firande inte ansågs vara förenligt med partiets politik. Men i samband med påvens besök hedrades denne med att högtiden infördes på nytt. Åter serveras rostad gris med ätbara växter plockade längs med vägkanten.

Mattak är valskinn med en remsa av späck inuti. Rätten faller grönländarna i smaken och lär påminna om färsk kokos. Ofta är det för segt att tuggas i mindre bitar utan sväljes hela. En annan delikatess är kiviak. Rått kött från små alkor, en arktisk fågel som begravs i sälskinn under ett par månader tills de nått ett önskvärt stadie av förruttnelse.

Montenegrinerna bakar sitt Cesnika – ett runt bröd som skickas runt bordet så att alla får en bit. Förväntan är stor då den som får det gömda myntet anses bli extra lyckligt lottad under det nya året. 

I Venezuela serveras Hallacas – en blandning av nöt, fläsk, kyckling, kapris, russin och oliver. Allt insvept i gröna blad. Paketet förses med ett snöre och ångas över en gryta.

I Iran äter man nötter, frukter, granatäpple och vattenmelon till julen (precis som under resten av året), men en kaka benämnd Yalda är unik för högtiden och formas just som en vattenmelon.

Ryssarna då, vad har de för sig? Jo, de trycker i sig Sochivo, en gröt på vete eller ris som kommer med honung, vallmofrön och torkade frukter. Gröten ätes från gemensam skål, men en eller annan sked far upp i taket – om gröten fastnar bringas hushållet lycka och god skörd under det kommande året.

Låt oss runda av exkursionen på Jamaica, där man ett par månader i förväg förbereder en fruktiga julkaka, som får ligga och gotta sig i i ett bad bestående av rött vin och ljus rom. Om den förtäres med sked eller sugrör förtäljer dock inte historien.

En god och smakfull jul önskar vi på Antropo.

Martin Hellryd – M.Sc. Business Anthropology & Culture Analysis.

We bring human insights into strategy, organization, and innovation.
We believe understanding culture is key to success.  antropo.se