Månadsarkiv: december 2016

Julen 2016 – Finns det några…traditioner kvar?

Åter står julen för dörren och alla traditioner som där hör till. Att julgranen ursprungligen är en tysk idé, och att dagens tomte en amerikansk version, så pass vet vi. Men från vad är själva julen sprungen?

I medeltidens England fanns en figur som bar den tveksamma titeln Lord of Misrule.lord_of_misrule
Denna ”Herre över vanstyret” valdes av folket och var oftast en enkel bonde eller diakon. På dennes lott föll att hålla ordning på ”Feast of Fools”, en julfest som inte sällan urartade i dryckesorgier. Henrik VIII satte år 1541 till slut stopp för dumheterna (fast festandet fortsatte runt om i Europa långt in på 1700-talet).

På 400-talet finner vi en upprörd biskop Asterius som vid en predikan ondgör sig över Kalandae. En fest som inföll runt årsskiftet, och där; ”Vagabonder och skojare far fram i horder och omringar hus med rop och högljutt klappande tills den belägrade tvingas slänga ut pengar för att få pöbeln att dra vidare.” Likaså beklagar han sig över barnen; ”vilka går från dörr till dörr och lär sig girighet genom att ge glitter-beströdda frukter i utbyte mot något av dubbla värdet.”
st-nicholas
En biskop med betydligt försonligare sinne var biskop Nikolaus, som på 300-talet helgonförklarades för sin kristliga givmildhet. Enligt legenden hjälpte han i hemlighet tre flickor, som inte hade pengar till sin hemgift, så att de slapp ”gå på gatan”. S:t Nikolaus blir med tiden den nederländska Sinterklaas och i emigrationens spår Santa Claus.

Men julens ursprung går än längre tillbaka. 217 f.kr. led romarna ett förkrossande nederlag mot Kartago. För att höja moralen infördes en fest till Saturnus och Ops – den ymniga skördens gudinna – ära. saturnalia Saturnalia pågick mellan den 17:e till 23:e december, en vecka då man vände upp och ner på den sociala ordningen. T.ex. bjöds slavarna på bankett av sina herrar, vilka även stod för serveringen (fast tillaga maten fick slavarna själva göra). Skolor hölls stängda, spel och dobbel tilläts och inga straff utdelades. Man gav varandra gåvor i form av skrivplattor, ledknotor, grisar, bollar och inte minst små vaxljus. Det var en tid för umgänge med släkt och vänner. Men framförallt en tid då vintersolståndet inföll – en tid som förebådade naturens uppvaknande, då man gick från mörker till ljus. Poeten Catullus beskriver Saturnalia; ”Som de bästa av dagar.”

Är då vår jul sprungen från fester som Saturnalia, Kalendae och Feast of Fools? Är det från dessa föregångare vi hämtat våra traditioner med tända ljus, julefrid och sånger, julklappar och dignande bord? Hur mycket av vår fornnordiska midvinterblot (joláblót) lever kvar i dagens högtid?

Förklaringar kring vilka seder och traditioner som överlever är sällan entydiga. Anledningen till att en tradition lever vidare står främst att finna i hur den skapar mening för oss.
Julen, så som vi känner den, är inte våra förfäders jul – inte ens våra farföräldrars jul – den är i ständig förändring. Dock verkar ett bestå – det är en ljusets och glädjens fest. God Jul.

Martin Hellryd – fil. master applied cultural analysis /business anthropology

antropo arbetar med affärsutveckling. Vi hjälper organisationer att än bättre förstå
de kulturer de är en del av – såsom organisations-, innovations- och marknadskulturen.
Med ett affärsantropologiskt synsätt och den etnografiska metoden kartlägger vi
behov, värderingar och beteende. Kunskap som som skapar insikt och leder till förändring. antropo.se